Förslagen presenteras vid en presskonferens i Bryssel av kommissionsordförande Ursula von der Leyen och finanskommissionären Valdis Dombrovskis.
– Ukraina står vid ett avgörande vägskäl. Vi kan utrusta dem med medel att försvara sig själva och föra fredsförhandlingar från en styrkeposition, säger kommissionsordföranden.
Förslagen är överraskande nog dubbla.
I stället för att som väntat ”bara” föreslå ett lån som bygger på de ryska statstillgångar som finns frysta i Europa på grund av kriget, föreslår kommissionen som alternativ ett lån där i stället EU-budgeten används som säkerhet. Nackdelen med det är dock att i så fall måste beslutet tas med enhällighet. För de ryska tillgångarna räcker det med så kallade kvalificerad majoritet.
Huvudspåret är därför fortsatt att använda de frysta tillgångarna.
Enligt EU-kommissionen finns totalt 210 miljarder euro i sådana tillgångar i EU. 45 miljarder av det vill man öronmärka för återbetalning av tidigare lån som Ukraina fått genom en uppgörelse inom G7 i fjol.
Av återstoden vill kommissionen ge lån på totalt 90 miljarder euro (motsvarande 985 miljarder svenska kronor). Det ska täcka två tredjedelar av Ukrainas behov och delas upp i 45 miljarder 2026 och lika mycket året därpå.
EU-ledningen hoppas att förslaget ska få klartecken från alla EU-länder vid kommande toppmöte i Bryssel, den 18 december.
Sverige är för.
– Det är viktigt. Det kan vara en ”game changer”, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) på väg in till ett Natomöte i Bryssel på onsdagen.
Belgien, där merparten av de ryska pengarna rent fysiskt hålls, har dock starkt motsatt sig planerna av oro för att ställas inför tuffa skadeståndskrav från Ryssland. Premiärminister Bart De Wever har krävt skriftliga garantier om att risken måste delas.
Sverige och flera andra länder är med på det.
– Det är klart att Belgien måste känna sig trygga i en lösning och därför är det viktigt att vi också stöttar Belgien i det, säger Malmer Stenergard.
EU-kommissionen uppges försöka lindra den belgiska oron genom att låta frysningen av de ryska pengarna löpa längre än bara sex månader i taget, som nu gäller. Därmed skulle man slippa risken att exempelvis Ungern säger nej till en förlängning – och Ryssland då omedelbart kräver Belgien på pengar.
– Vi har lyssnat väldigt noga på den belgiska oron. Vi har väldigt starka skyddsåtgärder på plats, säger von der Leyen.
