Fackförbundet Sveriges Lärare har krävt att staden gör mer för att förbättra säkerheten i skolorna, efter att anmälningarna om våld och hot har ökat i Stockholmsskolorna.
Under september rapporterades 338 incidenter. Simon Sandström, skyddsombud för Sveriges Lärare, har berättat för DN att lärare har misshandlats, en lärare har fått sy flera stygn i ansiktet, och en har angripits med en stol.
Nu har staden svarat på fackets krav. En av åtgärderna är att se över en förstärkning av akutskolorna. Elever som har varit våldsamma, hotat andra eller orsakat allvarliga störningar i skolan kan placeras där i upp till fyra veckor – eller i upp till åtta veckor om det finns särskilda skäl.
Stockholm har två typer av akutskolor: Skolakuten, dit elever i årskurs 6–9 kan flyttas tillfälligt, och den mobila akutskolan, där ett specialteam i första hand ger stöd på elevens egen skola. Den mobila gäller endast elever i lågstadiet.
Nu vill staden se över möjligheten att öppna Skolakuten även för årskurs 4–5 och bygga ut den mobila akutskolan med fler platser.
Nadia Kafel och Stina Khan är två av dem som ingår i den mobila akutskolans team. På plats i elevens egen skola försöker de förstå vad som utlöser ett barns problembeteende. Utgångspunkten är alltid densamma: barn vill göra rätt, om de bara kan.
– Målet är att bygga en trygg och god relation med både barnet och personalen runtomkring och få höra deras bild, hur de uppfattar situationen och vad de upplever att vi kan hjälpa till med, säger Stina Khan.
Hur brukar ni förklara för barnen vad ni gör där?
– Man går inte in och sätter sig ner för att prata direkt. I stället kan det handla om att spela fotboll eller prata om barnens favoritämnen. I de samtalen går det också att börja prata om vilket stöd barnet själv upplever att det behöver, förklarar Nadia Kafel.
De betonar att det redan finns stor kompetens på skolorna, men att nya ögon utifrån ibland kan göra skillnad.
– Det kan handla om att man ännu inte fullt ut har förstått elevens behov. Då behöver vi undersöka det, säger Nadia Kafel.
Peter Bragner, grundskoledirektör i Stockholm, säger att de ser allvarligt på de ökade anmälningarna men att man ännu inte vet om de faktiska incidenterna har ökat.
– De här problemen har funnits länge. Sen har det blivit mer uppmärksammat och vi har sänkt toleransnivåerna, vilket jag tycker är bra. Men det har nog funnits ett väldigt stort mörkertal innan.
Efter stadens svar på fackets krav ska parterna nu tillsammans ta fram en handlingsplan.
Varför finns det den här mängden våld, hot och allvarliga störningar i skolan i dag?
– Om det är fler vågar jag inte svara på i dag. Men det kommer alltid att finnas ett antal barn och ungdomar som av olika skäl har svårt att hantera situationer som uppkommer. Barn som till exempel har blivit utsatta för våld i hemmet, för sexuella övergrepp, som har intellektuella funktionsnedsättningar eller låg impulskontroll.
Kritik mot akutskolor handlar om att det kan vara stigmatiserande och skapa ett segregerat skolsystem. Peter Bragner ser risk för att det kan bli påfrestande för barnen att omplaceras till akutskolan.
– Det här behöver göras med största möjliga varsamhet. Vi har väldigt kompetent personal, men det är klart att det är väldigt ingripande för barnen, säger han.
Enligt lärarna på den mobila akutskolan har de inte märkt att barnen reagerar negativt på att de kommer dit för att hjälpa till. De tror att arbetssättet passar lågstadiebarn särskilt bra, eftersom det är mindre påfrestande än att byta miljö.
– Vi har ett jättestort ansvar att göra det snyggt och inte skapa någonting som blir obekvämt eller otryggt för barnet. Hittills upplever vi att det har gått väldigt bra, säger Nadia Kafel.
Läs mer:
Lärarlag sjukskrevs efter våldsamma 8-åringar
Anmälningar om hot och våld i skolan ökar

