Nu drar Black week i gång med full kraft och lockande priser. Sedan följer julhandeln med fortsatta köpkrav. Med det följer frestelsen att låna pengar för fyndköp och klappar.
– I den här perioden som vi går in i nu ökar konsumtionen kraftigt och många väljer att shoppa på kredit, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen.
Det kan handla om att betala med kreditkort, välja faktura eller delbetalningar vid köpet och därmed skjuta upp den verkliga betalningen.
Finansinspektionen märker allvarliga följder när frestelsen att handla på kredit ökar.
– Vi ser att i januari är det allt fler som får inkassokrav. Det tyder på att det är många som har levt över sina tillgångar, säger Moa Langemark.
– En uppmaning är att vara lite extra försiktig inför den här perioden som drar i gång. Att man verkligen funderar över om man har råd med den här varan, fortsätter hon.
Moa Langemark pekar också på att med räntor och avgifter finns det risk att varan kommer att kosta väldigt mycket mer än vad man tänkt sig från början.
En ny undersökning från Finansinspektionen visar också att nästan var tredje person har haft en månad då inkomsten inte räckt till levnadskostnaderna. Bland dem använde nästan var femte ett kreditkort för att skjuta upp betalningar, och var tionde sköt upp betalningen via faktura eller delbetalning, visar undersökningen.
Där syns också tydliga skillnader mellan olika grupper av konsumenter. 37 procent av kvinnorna och 29 procent av männen har haft en månad då inkomsten inte räckt. Bland 40–49-åringar är andelen 40 procent.
Nästan hälften av 18–29-åringarna instämmer i att de är mer benägna att köpa impulsivt på nätet än i fysisk butik.
Att skjuta upp betalningar sker med hjälp av så kallade konsumtionslån. Det är när den som lånar inte har någon säkerhet i botten.
– Där har utlåningen ökat väldigt kraftigt under en längre tid, konstaterar Moa Langemark.
Den sortens lån kan jämföras med bostadslån där bostaden finns med som säkerhet om låntagaren inte kan betala. För konsumtionslån innebär det att räntan blir högre.
Enligt Finansinspektionens senaste Bankbarometer ökade bankernas utlåning med 4 procent under andra kvartalet 2026, jämfört med kvartalet innan. En stor förklaring till det ligger i just konsumtionslånen.
Fakta.Konsumentkreditföretag
Finansinspektionen listar 19 aktörer som konsumentkreditföretag:
Brixo, Fedelta Finance, Frink, ICA Banken, Ikano Bank, Klarna, Lea Bank, Marginalen, MedMera Bank, Moank, Morrow Bank, Noba, Northmill, Qliro,
Resurs Bank, Svea Bank, 0to9, Anyfin och Avarda.
Källa: Finansinspektionen
Det är konsumtionskreditföretag som står för nästan hälften av utlåningen för den här typen av krediter. De ökade sin utlåning med 2,6 procent under andra kvartalet jämfört med första.
På två år är ökningen av utlåningen ännu större – från 127 miljarder kronor till 158 miljarder kronor. En ökning med drygt 24 procent. Under samma period minskade storbankerna sin utlåning i den här typen av lån med 10 miljarder kronor.
DN har tidigare rapporterat om Fattigdomsrapporten 2026 från Sveriges Stadsmissioner. I den konstateras att antalet personer med skuldproblem ökar. Cirka 500 000 personer, motsvarande cirka 5 procent av befolkningen, var överskuldsatta 2025 – det är det högsta antalet på över 20 år och en ökning med 13 procent sedan 2019.
Fakta.Så gjordes undersökningen
● Undersökningen genomfördes 17–31 augusti 2026 av Origo Group på uppdrag av Finansinspektionen.
● Datainsamlingen genomfördes via brevutskick till personer i åldern 18–79 år. Totalt samlades 1 726 svar in under insamlingsperioden.
● Undersökningen är en del i ett OECD-projekt som mäter hushållens finansiella motståndskraft och ekonomiska välbefinnande.
Läs mer:
Nya kreditlagen – lön och boende måste anges
Karin fastnade i skuldfällan – antalet utsatta fördubblat

