Vänsterbacken Paula Broddner Klingspor spelar i damallsvenskan för IFK Norrköping.
Vi träffar henne på idrottsgymnasiet Kungsgårdsgymnasiet i Norrköping där hon går tredje året på ekonomiprogrammet.
Här kan hon varva ekonomistudierna med en rejäl dos fotbollsträning, förklarar hon, med en boll under den ena armen och dobbskorna dinglande i den andra.
När vi ber henne räkna ut hur många timmar hon ägnar sig åt fotbollsträningen blir det runt 16 timmar i veckan.
Eftersom hon hade A i alla ämnen i nian kom hon också in på naturvetenskapsprogrammet på prestigegymnasiet Campus Viktor Rydberg vid Odenplan i Stockholm.
– Jag gick ut med full merit och valde natur eftersom det var det jag var mest intresserad av, säger hon.
Hon visste också att det är den bredaste inriktningen som skulle göra henne behörig att läsa vidare på i stort sett alla utbildningar efter gymnasiet.
– Det var också en anledning att jag valde natur eftersom jag inte hade en aning vad jag ville göra senare, säger hon.
Att du hade A i alla ämnen, är det för att du har talang eller för att du anstränger dig?
– Det är en blandning. Jag har lätt för skolan, men man kan inte få A utan att plugga mycket.
Hon sätter också upp höga mål för sig själv, berättar hon.
– Jag har mycket vinnarskalle, vilket är kopplat till fotbollen också. Så jag kämpar mycket, pratar med läraren (eller tränaren) om vad jag behöver göra för att nå målet. Det är så jag utvecklas, säger Paula Broddner Klingspor.
Men redan efter första veckan på naturprogrammet insåg hon att det skulle bli för mycket pluggande och att hon inte skulle hinna med fotbollen.
Det gjorde att hon bytte till ekonomiprogrammet på Bromma gymnasium, och senare till Kungsgårdsgymnasiet, där hon också kan gå det som kallas NIU och kombinera ekonomistudierna med en fotbollsutbildning.
– Man behöver lägga ned mycket mer tid på studierna om man väljer naturprogrammet. Mina kompisar som går natur måste plugga mycket mer än jag gör för att få lika bra betyg, säger Paula Broddner Klingspor.
Hennes uppfattning bekräftas i en rapport från Sveriges ingenjörer.
Den har sammanställt färska siffror från SCB som visar att elever med samma betyg i nionde klass går ut med högre betyg från gymnasiet tre år senare om de väljer samhällsvetenskapligt, ekonomiskt eller estetiskt program, än om de väljer naturvetenskapligt eller tekniskt program.
Exempelvis får en elev med ett genomsnittligt betyg motsvarande B som väljer naturvetenskapsprogrammet i genomsnitt 1,2 betygspoäng lägre än om samma elev hade valt ett estetiskt program.
För de allra mest högpresterande eleverna är skillnaderna mindre för de klarar även att få höga betyg på de tekniska och naturvetenskapliga programmen, men även för dessa är skillnaderna statistiskt signifikanta, enligt rapporten.
Rapporten innehåller också intervjuer som Ungdomsbarometern sammanställt där fyra av tio elever uppger att de funderar på att välja natur och teknik.
Men i slutändan blir det bara två av tio som väljer dessa program.
– Det är massor av elever som väljer bort de viktiga naturvetenskapliga och tekniska programmen med motiveringen att ”det är för svårt och jag kommer få sämre betyg”, säger Johan Kreicbergs som är samhällspolitisk chef vid Sveriges ingenjörer.
Det är dåligt för Sverige som industrination, menar han.
– Vi har ett stort kompetensbehov inom naturvetenskap och teknik, som behövs inom hela den gröna omställningen, digitaliseringen, AI och försvarsupprustningen.
Men det är också dåligt för enskilda individer som kanske väljer bort en framtida karriär i yrken som de egentligen är intresserade av, fortsätter han.
– Därför kan vi inte ha ett system som systematiskt missgynnar dem som är intresserade av naturvetenskap och teknik, säger Johan Kreicbergs.
Unga som går i nian är dessutom, precis som Paula Broddner–Klingspor, osäkra på vad de vill göra efter gymnasiet, menar han.
– Det enda du kanske vet är att du vill plugga vidare efter gymnasiet. Då är det särskilt problematiskt med ett system som missgynnar dem som väljer naturvetenskap och teknik.
Regeringen har satt som mål om att öka andelen som väljer teknik- och naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet från 21 till 25 procent.
– Då kan vi inte ha ett betygssystem som leder åt ett annat håll, säger Johan Kreicbergs.
Paula Broddner Klingspor tycker det är orättvist att de som väljer natur ska behöva plugga hårdare för att få likvärdiga avgångsbetyg.
– Den som är intresserad av ekonomi ska så klart gå ekonomi. Men den som är intresserad av teknik, eller vill ha en bred utbildning, borde kunna läsa naturvetenskapliga programmet och ha samma chans att komma in på universitetet, säger hon.
På nätet finns åtskilliga forum där föräldrar och elever ger varandra råd som går ut på att man ska undvika natur- och teknikprogrammen av just den här anledningen.
– Det värsta är att det är råd som är helt korrekta och stämmer. Den som väljer ekonomi och samhälle får ju högre betyg, säger Johan.
De elever som väljer bort natur och teknik på gymnasiet, kan senare gå ett tekniskt basår eller studera på komvux för att läsa in matematik och teknikkurser som de saknar för att komma vidare.
– Men det är väldigt få som gör det, säger Johan Kreicbergs.
Paula Broddner Klingspor funderar i den riktningen.
– Jag kommer antagligen att gå ett tekniskt basår så jag får fler valmöjligheter när jag en dag vill börja plugga igen. Men när jag går ut gymnasiet om ett halvår kommer fotbollen att gå först.
Får du bra betyg?
– Jag har fått betyg som jag är nöjd med i ettan och tvåan. Nu har jag spelat mycket fotboll så de kommer inte bli lika bra. Men jag tror att de blir hyfsade.
