Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Skadliga kväveoxidutsläpp har minskat med 65 procent sedan 1990 och andelen försurade sjöar i Sverige har gått från 15 till 5 procent under samma tidsperiod. Sälar och rovfåglar har återhämtat sig från att vara hotade av gifter och blyhalten i sydsvenska skolbarns blod är nu ungefär en tiondel av vad den var i slutet av 70-talet.
Detta är några av framgångarna som tas upp när DN:s Fakta i frågan går igenom hur miljön mår i Sverige – bortom klimatet.
Förbättringarna har skett genom en kombination av ambitiös politik och bättre teknik. Det är en formel även för framtiden.
För det finns definitivt miljöproblem kvar att lösa. Östersjön är ett sorgebarn. Utbredningen av döda bottnar i Egentliga Östersjön har tredubblats under 2000-talet och överfiske har gjort att bestånden av fiskarter som torsk och ål minskat dramatiskt. Och på land har vi bara kvar några procent av de artrika ängs- och betesmarker som fanns runt sekelskiftet. Ett annat hot mot biologisk mångfald är bristen på kontinuitetsskog.
När det gäller döda bottnar så är det ändå positivt att utsläppen av kväve och fosfor minskat. Men det räcker inte.
Jordbruket behöver få starkare ekonomiska incitament till att minska de övergödande utsläppen. Kommunerna behöver bli bättre på att kontrollera de runt 700 000 enskilda avlopp runt om i Sverige som riskerar att förvärra övergödningen – och tvinga fastighetsägare med ingen eller otillräcklig rening att införa bättre teknik.
Men teknik är inte den självklara lösningen på allt. När det gäller exempelvis att rädda de återstående naturskogarna och Östersjöns hotade fiskbestånd är svaret snarare att konsumera mindre – eller inget alls – av just de resurserna.
Och för att bevara ängs- och betesmarker – som är hem åt cirka en tredjedel av de rödlistade arterna – kan vi behöva ta en miljökonflikt. Det behövas nämligen 83 000 fler kor eller motsvarande för att uppfylla Sveriges plan för skyddade naturområden, enligt Miljömålsberedningen. Detta trots att korna rapar ut växthusgasen metan.
I detta fall bör vi prioritera den biologiska mångfalden och i stället minska klimatpåverkan genom andra åtgärder: exempelvis kosttillskott som gör att korna producerar mindre metan eller högre drivmedelskatter för att sänka utsläppen från vägtrafiken.
Vägen till ett grönare Sverige ser olika ut beroende på problem. Men historien visar att snabba förbättringar är möjliga. Vilka av dagens miljöproblem kommer att vara lösta om några decennier?
Läs mer:
DN:s Ledarredaktion: Konflikt om EU:s klimatpolitik – nu vilar ett stort ansvar på Kristersson
DN:s Ledarredaktion: Medelklassen lever gott – den behöver inte politikernas snabba cash
