Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
På onsdagen kom två till synes helt separata rapporter, men som hör ihop – och som gemensamt varnar för att en räntesmäll kan vara på väg mot världen och svenska hushåll.
Den ena är SCB:s senaste inflationsstatistik, som visar att priserna i Sverige i september steg dubbelt så snabbt som månaden dessförinnan.
Huvudorsaken till den snabba prisuppgången är enligt SCB tydlig: energipriserna. Och det är, som jag nyligen skrev om, förmodligen bara början. Under hösten väntas priset på fossila drivmedel stiga kraftigt globalt, främst på grund av Irankriget. I Sverige kommer priserna att pressas ytterligare uppåt av att Tidöregeringens tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel löper ut.
Detta är inte enbart jobbigt för den som kör fossilbil. Högre energipriser smittar snabbt av sig på andra områden och förstärker inflationstrycket – och med det följer högre räntor. De flesta ekonomer ser nu framför sig att Riksbanken höjer styrräntan i vinter.
Den andra rapporten är allvarligare. På onsdagen publicerade den världsmeteorologiska organisationen WMO ännu en varning om hur klimatfenomenet El Niño nu snabbt ökar i kraft.
Klimatfenomenet, som återkommer med några års mellanrum, får den globala medeltemperaturen att ta ett skutt uppåt – men det som sker den här gången är något unikt. Den nuvarande El Niño ser ut att bli den i särklass kraftfullaste som uppmätts, motsvarande ungefär den uppvärmning som orsakas av 10 års konstant förbränning av kol, olja och gas. Det gör att 2027 sannolikt blir det hetaste året som uppmätts globalt.
Med detta kommer värre extremväder över hela jorden. Exakt hur det slår är osäkert, men generellt sett väntas Australien, Sydostasien, södra Afrika och stora delar av Sydamerika drabbas av torka, värmeböljor och brandrisk. Den indiska monsunen kan försvagas. I södra USA väntas intensiv nederbörd och översvämningsrisk.
Extremvädret är, som analysföretaget S&P konstaterar i ekonomipodden The Decisive, en fråga för fler än dem som drabbas direkt. Super-el-Niñon riskerar att utvecklas ”till en global utbudschock som stör livsmedelsproduktion, energisystem, gruvdrift, transporter och handel, samtidigt som den bidrar till inflation och politisk instabilitet”, konstaterar S&P.
El niño-chocken kommer i ett särskilt känsligt läge eftersom vi – som SCB-statistiken visar – redan känner av effekterna av den fossila energikrisen, stigande priser på fossilbaserat konstgödsel och en orolig omvärld.
– Detta kommer att påverka alla ekonomier globalt, säger Justin Valentino, chef för riskkvantifiering på S&P, i podden.
Ekonomerna väntar sig att El Niño slår mot världsekonomin genom tre separata kanaler:
● Energisystemet hamnar under än mer press, genom lägre leverans från vattenkraft och ökad efterfrågan på energi för nedkylning. Detta är problematiskt för Europa, bland annat på grund av de låga gaslagren inför vintern.
● Extremväder slår mot hamnar och globala flaskhalsar och sätter därmed ytterligare press på logistikkedjor. Detta har redan synts i Panamakanalen som tvingats dra ner på trafiken på grund av vattenbrist.
● Minskad matproduktion på grund av torkan. Redan nu syns hur sockerpriset globalt har ökat med 25 procent, något som kopplas till El Niño.
De allvarligaste varningarna kommer kring matpriserna. Den europeiska centralbanken ECB varnade i sin senaste Economic bulletin från september för att klimatfenomenet kan pressa upp matpriser mer än väntat. Bland annat ris, kakao, kaffe och palmolja pekas av experter ut som varor som kan stiga kraftigt i pris.
Den samlade effekten är att El Niño, om det vill sig illa, kan pressa upp inflationen ytterligare de kommande månaderna i ett redan mycket känsligt läge. Effekten kan i så fall bli ytterligare räntehöjningar som slår mot svenska hushåll.
Det här fenomenet – att klimatförändringarna slår mot världsekonomin och driver upp inflationen – har för övrigt ett namn.
Det kallas heatflation.
Vi lär få höra det igen.
Läs mer:
Dyrare el i höst – kan bli dubbelt så dyrt som 2025