Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
På det som kallas palmsöndagen, söndagen före påsk, red Jesus enligt Bibeln in i Jerusalem på en åsna till ljudet av folkets jubel. När kardinal Pierbattista Pizzaballa skulle inleda Stilla veckan med att skrida in i Heliga gravens kyrka, platsen där Jesus tros ha både dött och återuppstått, möttes han dock av allt annat än glada tillrop.
Israeliska soldater stoppade honom och förbjöd honom från att hålla sin traditionsenliga gudstjänst. Det hela skedde, enligt kardinalen själv, med lugn ton och artighet, men in i kyrkan kom han hur som helst inte.
Men kardinal Pizzaballa behövde inte vänta länge innan han blev uppringd av den israeliska presidenten som beklagade hans situation.
För ett par veckor sedan stod jag ungefär hundra meter från samma kyrka, utanför Gamla stans höga murar i Jerusalem. Det var mitt under muslimernas heliga fastemånad ramadan och det var dags för fredagsbön. Israeliska poliser och soldater hade spärrat av hela området framför ingången till den muslimska delen av Gamla stan och enbart människor som bodde i kvarteren släpptes in genom Damaskusporten.
En man hade rest långt för att få be i al-Aqsamoskén, islams tredje heligaste plats. Han bönföll vakterna, bråkade och vädjade om att få komma in, men svaret var nej.
Redan veckan dessförinnan stoppades Sheikh Mohammad al-Abbassi, en av al-Aqsamoskéns seniora imamer, från att komma in på området. Han fick ingen motivering till beslutet, men israelisk polis meddelade honom att han hade fått tillträdesförbud.
En del medier skrev om det, främst arabiska. En del länder protesterade också, främst arabiska.
Men någon ursäkt fick han inte. Och beslutet stod fast.
Sedan Israels och USA:s krig mot Iran började har delar av iranska missiler slagit ner i närheten av alla de heliga platserna i Gamla stan. Israel har av säkerhetsskäl spärrat av området, för att de inte kan garantera någons säkerhet därinne.
Ändå är det tydligen bara betydelsen av ramadan som går att helt förbise när det gäller tillträde till det allra heligaste.
Att imamerna på al-Aqsa invände att det faktiskt finns enorma katakomber som kan tjänstgöra som skyddsrum under moskéområdet hade ingen betydelse under ramadan.
Efter presidentens ursäkt till kardinal Pizzaballa dröjde det inte länge innan premiärminister Benjamin Netanyahu förkunnade att situationen skulle klaras upp. Hans kontor skickade ut ett pressmeddelande om att israeliska styrkor förberedde en plan för att tillåta kyrkoledare att be i kyrkan under kommande dagar – ”av respekt för betydelsen av den här veckan som leder fram till påsk”.
Så blev det också. Kardinalen är åter välkommen i sin kyrka där han kan hålla gudstjänst inför en mindre församling, som ska streamas ut till övriga kristna som vill lyssna.
Även den judiska högtiden pesach, som pågår under kommande dagar, har fått ett undantag. En särskild rit i mindre upplaga ska få genomföras vid Klagomuren, trots att den egentligen är stängd.
Israel säger sig respektera alla religioner. Vakterna utanför Gamla stan var väldigt tydliga när jag frågade dem om förbudet bara gällde muslimer.
– Absolut inte!
Ändå är det tydligen bara betydelsen av ramadan som går att helt förbise när det gäller tillträde till det allra heligaste. Muslimer kördes iväg även när de i desperation försökte be så nära Gamla stan de kunde, på ett gräsområde intill murarna och på ett torg flera hundra meter bort.
Orsaken till det kan man diskutera. Men det är förmodligen inte en alltför vågad gissning att misstänka att det handlar om vilken religion Israels främsta allierade tillhör.
Donald Trump är exempelvis kristen. Israel fick först hård kritik av den amerikanska ambassadören i Jerusalem Mike Huckabee, som efter svängningen berömde den israeliska regeringen för att ha löst frågan.
Läs mer:
Emma Bouvin: Alla som anklagar Israel för apartheid får vatten på sin kvarn
Emma Bouvin: Det är som att köra huvudet gång på gång in i en vägg
