På onsdagen meddelade det norska hovet att kronprinsessan Mette-Marit har fått en ny lunga. Före operationen bedömdes hon ha mindre än ett år kvar att leva, då hennes kroniska sjukdom lungfibros har förvärrats.
Enligt Mette-Marits läkare har ingreppet, som bedöms vara riskfyllt, hittills varit framgångsrikt. Lungtransplantationer är relativt ovanliga – i Sverige genomförs ungefär 70 per år, berättar Gerdt Riise, överläkare vid lungtransplantationsenheten på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– Risken är att man kan dö. En av tio dör under det första året efter operationen. Men för de allra flesta är det en livsförlängande åtgärd, säger Gerdt Riise.
Första månaderna är risken stor för akuta komplikationer, såsom blödningar eller svåra infektioner.
– Det handlar om svårt sjuka och sköra människor, så marginalerna är små, förklarar Riise.
Hur mår man efter en sådan här operation?
– Man går från att vara dödligt sjuk och helt utslagen till att kunna andas. Man kan få ett relativt normalt liv igen. Däremot kan man få biverkningar av läkemedel eller känna av andra symtom. Man kan ha problem med illamående, diffus värk i kroppen eller trötthet.
Vanligtvis stannar patienten kvar på sjukhuset i en månad efter ingreppet. Däremot är det vanligt att vara på fötterna igen efter bara några dagar.
Fem år efter operationen lever 75 procent, efter tio år är siffran 50 procent.
Avstötning, alltså att kroppen stöter bort den nya lungan, är inte ovanligt. När tiden går finns risken att avstötningen blir kronisk, vilket har stora komplikationer. Cirka sju procent behöver byta ut lungan igen.
– Och man måste vara rätt så pigg för att vara aktuell för en ny transplantation.
Kötiden för en ny lunga är omkring tre månader. Tiden kan dock variera från en dag upp till ett år, beroende på vilken blodtyp man har och vilken storlek på lungan som behövs.
Läs mer: Sex av hans syskon avled – i samma sjukdom som Mette-Marit har
