Erika har sökt 40 it-jobb: ”Varför vill ingen anställa oss?”

Erika Bertram hade haft ögonen på den lediga tjänsten som it-säkerhetsgeneralist ett bra tag. Det var ett spännande företag och hon borde ha varit som klippt och skuren för jobbet.

Hon satt i arbetsrummet i sina föräldrars lägenhet i Duved, läste ansökan en sista gång – andades ut – tryckte på skicka.

Redan tidigt på morgonen hade hon fått svar: ”Tack för din ansökan, tyvärr har vi gått vidare med andra sökande”.

– Det var liksom: ”Jaha, då lägger vi den i högen med nej”. Det kan handla om att rekryterare inte har insikt i vad ens tidigare jobb handlar om, men man undrar ju om någon ens läser eller om det är en chattbot eller AI som sorterar bort en innan dess, suckar hon.

DN har tagit fram statistik från Arbetsförmedlingen över de 20 yrkesgrupper där antalet arbetssökande har vuxit mest. Myndigheten har jämfört ett 12-månaders genomsnitt räknat från maj i år med samma period för fem år sedan.

På plats ett respektive två – räknat i procentuell ökning – finns yrkesgrupperna ”övriga it-specialister” och ”mjukvaru- och systemutvecklare”. Längre ner på listan återfinns även ”designer inom spel och digitala medier” samt ”supporttekniker, it”.

Erika Bertram är 53 år gammal och har nyss gått en yrkeshögskoleutbildning i cybersäkerhet på Nackademin i Solna.

Hon var en av runt 1 000 sökande som fick plats på utbildningen för två år sedan. Hon hade tidigare jobbat som kock, dykinstruktör och massageterapeut, levt ett äventyrligt liv och under de senaste 20 åren arbetat i ett tiotal olika länder.

Det var dags att byta spår och satsa på något stadigare.

– Det kändes coolt att jag kom in på utbildningen. Jag kände att jag inte bara var en i mängden, för jag vill verkligen arbeta med det här och jag satsade för att få en bra praktikplats, säger hon.

Sista delen av utbildningen i Stockholm var praktik och Erika Bertrams förhoppning var att den skulle leda till ett fast jobb inom compliance – regelefterlevnad – på ett stort företag inom just cybersäkerhet.

Så blev det inte.

– Det är en besvikelse så klart, men ibland funkar det inte, man vet ju att man aldrig riktigt är garanterad någon plats.

Under våren och sommaren har Erik Bertram sökt drygt 40 jobb inom it-säkerhet, runt 20 av dem bara sedan i maj.

Trots att techsektorn växer och arbetsgivare säger sig ha svårt att hitta kompetens, vittnar högskolor om att det har blivit svårare för studenter att hitta jobb.

Jonas Landgren är biträdande professor vid institutionen för tillämpad it på Göteborgs universitet. Studenterna här blir som regel inte programmerare utan söker tjänster där arbetet handlar om mötet mellan människa, organisation och teknologi.

– Det tar längre tid att få jobb. För de ambitiösa studenterna som har skaffat sig en ”edge” och ett specialintresse går det bra, de får jobb direkt. Men den som är väldigt allmän i sitt intresse får kämpa lite, säger han.

På samma sätt är det för ingenjörsstudenterna på Kungliga tekniska högskolan, KTH. De studenter som står inför att ta examen från KTH med inriktning mot datavetenskap eller andra it-relaterade specialiseringar vittnar om ett trendbrott på arbetsmarknaden, enligt Markus Hidell, som är grundutbildningsansvarig på Skolan för elektroteknik och datavetenskap.

– Jag har inga siffror som styrker detta, så det är en smula anekdotiskt, men tidigare var det ofta så att våra studenter hade två-tre jobberbjudanden redan innan de hade tagit examen. Nu ser det inte riktigt ut så, utan det är lite trögare. Studenterna upplever en mer omfattande process vid rekrytering och det tar längre tid att få ett första jobb, säger han.

Även på fackförbundet Sveriges Ingenjörer har man lagt märke till den här trenden. Enligt förbundets samhällspolitiske chef Johan Kreicberg gick arbetslösheten bland ingenjörer ner något för runt ett år sedan, men har sedan har siffrorna stått och stampat.

– Det är svårt att veta om det beror på AI eller på konjunkturen, eller på en blandning av båda. Kodning och utveckling tar hälften så lång tid nu som för några år sedan. Kommer det att betyda att det behövs hälften så många programmerare eller kommer det att skapas mycket fler produkter? säger han.

Bland fackförbundets studerandemedlemmar märks en oro inför framtiden.

– Det vi hör är att studenterna är ganska stressade. Det finns en rädsla för att instegsjobben ska försvinna, säger Johan Kreicberg.

Varslen ökade i techbranschen när den svenska ekonomin började svikta runt 2024, men är i dag tillbaka på mer stabila nivåer än under 2025, uppger Ana Andric, näringspolitisk expert på arbetsgivarorganisationen Tech Sverige.

– Vår bransch har påverkats av konjunkturläget och företag har blivit mer försiktiga. Många bolag håller mer i plånboken och det märks så klart i rekryteringar, säger hon.

Ana Andric menar också att en osäkerhet kring hur AI kommer att påverka branschen gör många arbetsgivare mer försiktiga.

– Man kan se att företagen har blivit mer selektiva i sina rekryteringar och investeringar. Man ställer högre krav på den kompetens man söker och ett exempel är att man i högre grad rekryterar senior kompetens än junior.

Det är precis det här problemet som Erika Bertram brottas med.

– Företagen skriker efter it-säkerhetstekniker och personer som jag, som lutar mer åt det här med regler, compliance och ramverk. Jag trodde att de skulle kasta jobb efter mig, men jag tycker att jag känner av att de söker folk till seniora positioner. Hur ska man kunna vara senior från början, ingen har fem års erfarenhet när de precis är klara med utbildningen, säger hon.

För hennes egen del har det gått en månad sedan examen och även om hon har hunnit få avslag på en hel hög med jobbansökningar så har hon knappast gett upp hoppet.

– Jag tror att jag kan rida på det nätverk som jag har byggt upp under utbildningen. Jag började bygga nätverk ganska tidigt och även när vi sökte praktikplats. Jag har frågat folk om jag fick ställa frågor om deras företag och om jag fick skicka mitt CV. Så jag tror att det kommer att finnas öppningar, säger hon.