Detta är ett kåseri. Skribenten svarar för eventuella åsikter i texten.
I kväll bevittnade jag världshistoriens kanske mest romantiska beställning på ett franskt bageri.
Jag befinner mig i Paris, i vinterexil, och håller just nu på att återanpassa mig till alla de små seder och bruk som gör Paris till ett spel lika mycket som en plats. Som att delta i nationalsporten ”gå på bageri”, samt specialgrenen ”köa till kvällsöppna bageriet tillsammans med halva kvarteret för att köpa en baguette”.
Framför mig, just i kväll, står en oerhört petit farbror. Damerna på bageriet känner honom, han behöver inte ens säga sin baguette-beställning. De vet. Vilket nog är bra, för det känns osäkert om han alls pratar. ”Godkväll min herre, demi tradi chaude, eller hur?” hojtas det över disken. Farbrorn nickar blygt.
Men vänta, något är fel… Hans beställning finns inte! Damerna blir bestörta. Kan inte någon göra något!?
En dam tar på sig uppdraget att hitta den saknade baguetten. Så medan kön ringlar ut genom dörren och bort längs gatan kliver den minimala farbror åt sidan och en rejäl dam rusar ut bland bagarna som jobbar över.
Nu behöver vi pausa för att förstå vad det är hon faktiskt letar efter. I Paris finns lika många ord för baguette som grönlänningar har för snö. Om du – som jag, en gång i tiden – tror att du på stapplande franska kan beställa ”une baguette” kommer du snabbt att lära dig ödmjukhet.
De vanligaste varianterna är classique och tradition – klassisk och traditionell, där klassisk är ganska gammaldags och traditionell är mycket gammaldags. Sen finns också à l’ancienne, som är jätte-gammaldags. Efter det kommer frågan hur du vill ha den bakad, lätt solbränd eller mer förkolnad? Och, om det regnar, om du vill ha baguetten delad på mitten så att du kan ha den under armen utan att den blir blöt.
Farbrorns beställning är alltså ”demi tradi chaude”. Och under allmänt jubel från den rödvinsdoftande kön återvänder damen från bagarna med en korg på höften. Den innehåller rykande färska baguetter, direkt från ugnen.
Hon skär en baguette på mitten och räcker fram den ena halvan. Den lilla farbrorn får sin beställning och försvinner tillbaka ut i natten. Under armen har han en halv, varm baguette, bakad på traditionellt vis. Den kostade fem kronor. Och allt är återigen som det ska i Paris.
Läs fler kåserier av EU, till exempel om när det var fel tillfälle att vänta utanför.
