De senaste fem åren har Rysslands produktion av artilleriammunition ökat med 1 700 procent. Det visar på en industriell mobilisering och tyder på att Kreml förbereder sig för fler konflikter, även om kriget i Ukraina skulle ta slut. Det konstaterar Estlands underrättelsetjänst i sin ansedda årsrapport.
Samtidigt bedömer myndigheten det som osannolikt att Ryssland skulle gå till militärt angrepp mot något Natoland under det kommande året.
Rysslands återupprättade kontakt med Trump i Vita huset beskrivs som en framgång för Vladimir Putin och Kreml använder förhandlingarna om Ukraina för att etablera nya kontakter med USA, snarare än att försöka nå en fredslösning, konstateras i rapporten.
Men i Rysslands närområde har det senaste året präglas av misslyckanden. Fredsavtalet som undertecknades mellan Azerbajdzjan och Armenien i somras beskrivs som negativt för det ryska inflytandet i södra Kaukasus och i Moldavien misslyckades den ryska påverkanskampanjen för att avsätta landets västvänliga styre.
Under den kommande tiden väntas Ryssland göra nya påverkansförsök i både Armenien och Moldavien, enligt den estländska underrättelsetjänsten.
Cyberattacker från både Ryssland och Kina pekas ut som ett växande hot och Kaupo Rosi, chef för den estländska utlandsunderrättelsetjänsten, lyfter att Europa behöver skaffa en egen ”cyberoffensiv”.
– Min uppmaning till Europa är att inte bara fokusera på cyberförsvar, utan också börja tänka på cyberoffensiv, sade Rosi på säkerhetskonferensen som hölls i München i helgen.
Enligt den estländska underrättelsechefen insamlas en stor del av underrättelseinformationen med hjälp av teknologi som inte tagits fram i Europa – en risk då den i fel händer kan användas till ”olagliga ändamål”.
Men det är inte bara den europeiska förmågan till egen datainsamling som måste stärkas, enligt Kaupo Rosi. Han anser att Europa borde skaffa sig möjligheter att genomföra egna cyberangrepp för att ”skaka fienden”.
Även EU:s techkommissionär Henna Virkkunen lyfte behovet av europeiska ”cybervapen” i samband med säkerhetskonferensen i München.
– Det räcker inte att försvara oss. Vi behöver bygga en offensiv förmåga, säger hon till Politico.
