Expert: Här är minorna som skrämmer oljefartygen

Förankrad till botten flyter sjöminan djupt under vattenytan. Den lyssnar efter fartygs signatur – alltså dess ljud, vibrationer eller magnetiska fält. När minan känner av signaturen kan den sprängas även om fartyget passerar runt 20–30 meter bort.

Explosionen är intensiv. Med ett rungande dån knäcks fartyget underifrån och sjunker till havets botten.

Det är ett väldigt kraftfullt militärt vapen, enligt Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan. Amerikanska säkerhetskällor hävdar att Iran börjat minera Hormuzsundet. Och vare sig det stämmer eller inte är ryktet till Irans fördel, enligt Liwång.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han.

Iran har uppskattningsvis 5 000 till 6 000 sjöminor, enligt en rapport från amerikanska kongressen. Enligt Liwång skulle mängden kunna ställa till med stora problem om de placerades ut i Hormuzsundet, även om bara några procent av dem används.

– Men i det långa loppet vill ju även Iran kunna använda Hormuzsundet, och skulle de göra en storskalig minering så innebär det ett problem även för dem. Så jag tror inte att det ligger i Irans intresse.

Amerikanska styrkor har sänkt 16 iranska minläggningsfartyg nära Hormuzsundet, meddelade USA:s centralkommando på tisdagen. Fartygen var inte verksamma när de attackerades.

Det krävs dock inga stora militära fartyg för att placera ut enstaka minor, enligt Liwång.

– En sjömina är en fyrkantig klump, stor som en diskmaskin, men som väger ungefär ett ton. Så länge det går att få den på däck kan man använda vilken fiskebåt eller arbetsbåt som helst som är större än tio meter, och sedan putta den över kanten ungefär där man vill ha minan.

Iran har varken bekräftat eller förnekat att de placerat minor i Hormuz. Inte heller USA, men Donald Trump har hotat med militär vedergällning ”på en nivå som aldrig tidigare skådats” om minor placerats där – och inte plockas bort.

USA och Israel har haft stark militär närvaro runt Iran sedan attackerna inleddes den 28 februari. Trots det hade ett litet iranskt skepp kunnat lägga ut minor i skydd av natten, utan att upptäckas och slås ut.

– Man skulle också kunna tänka sig att Iran bara vid rätt tillfälle släppt ut minor som får flyta omkring lite okontrollerat i vattenmassan, bara för att de ska upptäckas av fienden som konstaterar att ”okej, det finns minor”. Det behöver inte vara gjort på något kontrollerat sätt. Ryktesspridningen är minst lika viktig som den själva placeringen. Det är osäkerheten kring att det kan finnas minor som skapar effekt.

Om exempelvis USA skulle gå in och röja minorna krävs det däremot specialiserade fartyg – och mycket tid.

– Att helt och hållet röja ett sund är många dygns arbete. Och att lyckas få in fartygen som utför arbetet i det här läget kräver väldigt mycket resurser – mycket, mycket mer resurser än vad som krävs för Iran att hota om minor, säger Hans Liwång.