På torsdagen avgörs om staten Myanmar har begått folkmord mot landets muslimska minoritet rohingyer. Domen i målet, som väcktes av Gambia 2019, kan bli historisk. En stat har aldrig tidigare dömts för folkmord vid Internationella domstolen i Haag, ICJ.
Intresset för torsdagens besked är stort, inte minst eftersom Sydafrika 2023 lämnade in en stämningsansökan mot Israel som de anklagar för att begå folkmord i Gaza.
Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, menar att domens utfall kan ge en fingervisning på hur Israelmålet kan komma att utvecklas – även om det inte går att dra några direkta slutsatser utifrån domen mot Myanmar.
– Det finns ju alltid skillnader i faktiska omständigheter mellan olika mål. Frågan är vad som konkret har hänt i konflikten mellan Myanmar och rohingyerna – jämfört med vad som har hänt mellan Israel och Palestina.
Därmed inte sagt att domstolens resonemang inte får betydelse.
– Det man eventuellt kan säga är att det här kommer att göra det lite lättare eller svårare för Sydafrika i rättsprocessen, säger Klamberg.
Klamberg pekar på principiella likheter mellan fallen. Myanmar säger, liksom Israel, att man bekämpar en väpnad motståndare. En central fråga är var gränsen går mellan legitim krigföring och folkmord. En annan är om tvångsförflyttningar och deportationer kan utgöra en del av ett folkmord, säger Klamberg.
– Det är sådana principiella rättsfrågor som gör domen intressant också utanför just Myanmarfallet.
Hur stor betydelse domen får för Israelmålet beror alltså på vilka rättsliga frågor domstolen tar ställning till och hur den motiverar sitt beslut, fortsätter professorn.
En viktig aspekt i folkmordsmål är hur avsikten att helt eller delvis förinta en grupp bevisas. Flera västländer har i Myanmarmålet argumenterat för att fler typer av handlingar, till exempel sådana som särskilt drabbar barn och tvångsförflyttning, kan betraktas som folkmordshandlingar, och att fler omständigheter ska vägas in när man bedömer uppsåtet. Skulle ICJ acceptera något av detta skulle det kunna få betydelse också i målet mellan Sydafrika och Israel, enligt Klamberg.
Domstolen prövar i det här fallet Gambias anklagelse om folkmord, men leds inte av åklagare. Det är upp till den anklagande staten att bevisa Myanmars avsikt.
Mark Klamberg tror att det blir en mellanlösning i Myanmarmålet. Han jämför med utfallet i målet mellan Bosnien-Hercegovina och Serbien om folkmord under Bosnienkriget. Domen beskrivs ofta som en delseger för båda sidor, säger Klamberg.
– Den här domstolen är ganska försiktig. I Bosnienmålet blev det en slags mellanlösning: Serbien fälldes inte för att ha begått folkmord, men för att inte ha förhindrat och bestraffat det. Något liknande skulle kunna hända nu vad gäller uppvigling till folkmord.
I torsdagens mål finns också en pikant detalj, enligt professorn.
– Domstolen har 15 ordinarie domare. Om ett land i en tvist inte har en egen domare får det utse en tillfällig domare. Myanmar har utsett Claus Kress och Gambia har utsett Navi Pillay. Det gör frågan känslig, eftersom Pillay tidigare har lett en FN-kommission som anklagat Israel för folkmord.
– Därför finns det röster i Israel och USA som menar att Pillay inte är objektiv, utan driver en linje som också kan få betydelse för ett framtida mål mot Israel.
I regel är det lättare att bevisa krigsbrott eller brott mot mänskligheten än folkmord, eftersom man då inte behöver visa en särskild avsikt att förinta en grupp. Samma handlingar, som dödande eller våldtäkt, kan i vissa fall räknas som alla tre brotten, säger Klamberg.
Fakta.ICJ och ICC
Internationella domstolen (ICJ) är FN:s högsta domstol och behandlar tvister mellan stater. Den dömer i mål om folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.
Internationella brottmålsdomstolen (ICC) inledde sin verksamhet 2002 och är ett komplement till Internationella domstolen (ICJ). ICJ dömer i mellanstatliga tvister och ICC dömer individer som har begått krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten eller som gjort sig medskyldiga till folkmord.
Båda har sitt säte i nederländska Haag.
Fakta.Folkmordskonventionen
1948 års konvention om förebyggande och bestraffning av folkmordsbrott är det första fördraget om mänskliga rättigheter som antogs av FN:s generalförsamling. Den skapades efter andra världskriget och Förintelsen, då Nazityskland systematiskt dödade fler än sex miljoner judar.
Kallas ofta folkmordskonventionen och slår fast det internationella samfundets åtagande att aldrig upprepa folkmordets grymheter.
Konventionen består av 19 artiklar och ger den första internationella rättsliga definitionen av termen ”folkmord”. Den fastställer också skyldigheterna för de 153 stater som har ratificerat eller anslutit sig till konventionen att förebygga och bestraffa folkmord.
41 FN-medlemsstater har ännu inte ratificerat eller anslutit sig till konventionen.
Källa: FN:s regionala informationskontor för Västeuropa
Läs mer:
FN: Rohingyer i Myanmar riskerar folkmord

