Donald Trumps nya utspel om Grönland, där han upprepade USA:s krav på att Grönland ska bli amerikanskt, skapar oro och kraftiga reaktioner i Danmark.
Från Natohåll hörs däremot inget – trots att USA trycker hårt mot ett allierat land.
– Det här är något som har varit en surdeg under 2025, men som nu har blivit en rätt akut fråga, säger Magnus Christiansson, universitetslektor och Natoforskare på Försvarshögskolan.
Han konstaterar att Grönlandsfrågan inte märks i officiella Natosammanhang. Alliansen lyfter inte upp sådana problem till Nordatlantiska rådet – Natos högsta beslutande instans.
– I de frågor där det finns oenighet försöker man låtsas som att det regnar. Konflikter vill man lösa i korridorerna, säger Magnus Christiansson.
Han fortsätter:
– Problemet är att den här gången är det USA som driver det. Normalt sett brukar alla andra komma med sina problem till amerikanarna.
Skulle det vara dödsstöten för Nato om USA tog över Grönland?
– Jag menar att det skulle totalt slå sönder hela grunden för alliansen. Men här finns ett motstånd från den amerikanska kongressen. Jag tror att republikanska röster i kongressen blir väldigt bekymrade när de ser att Trumps allianspolitik förstör den transatlantiska länken.
Natoföreträdare kommer in i det längsta att undvika att ta ställning i konflikten runt Grönland, men det finns en gräns, tror Magnus Christiansson.
– En amerikansk ockupation av Grönland kan ingen generalsekreterare släta över. Men allt utom det kommer att hanteras som ”business as usual”, säger han.
Trump motiverar behovet av Grönland med ”nationell säkerhet”. Det handlar till exempel om tidig missilvarning – om att amerikanska sensorer ska upptäcka eventuella ryska robotar på väg mot USA.
– Det ligger något i detta i strategisk betydelse. Grönland är viktigt när det gäller kärnvapenhotet. Men danskarna välkomnar investeringar, de har bjudit in amerikanarna, det är amerikanarna som har avvecklat sin verksamhet på Grönland, så det hänger inte ihop, säger Magnus Christiansson.
Attacken mot Venezuela och gripandet av landets ledare Nicolás Maduro innebär också problem för Nato. Kritiker menar att USA:s ingripande strider mot folkrätt och internationella regler.
– Det är ett grundläggande bekymmer på värderingsplanet. Så har det varit varje gång USA gått sin egen väg i historien och agerat utan respekt för den regelbaserade ordningen, säger Magnus Christiansson.
Samtidigt hörs få kritiska röster från Natos toppnamn. Generalsekreteraren Mark Rutte har varit tyst. När USA bombade Irans kärnanläggningar såg han inga problem med det, även om bedömare ansåg att det stred mot folkrätten.
Spelar folkrätten ingen roll i alliansen?
– Jo, det gör det. Folkrätten är avgörande framför allt för små länder, däribland Sverige. Att leva i en värld där stormakter visar respekt för regler är ett bättre skydd än att bygga militära resurser. Små stater riskerar att drabbas, säger Magnus Christiansson.
Övertrumfar behovet av att ha kvar USA i Europa andra problem?
– O ja. Självklart är det så. Så har det alltid varit. Att behålla USA i Europa är så att säga alfa och omega i europeisk säkerhet.
I ljuset av det blir Donald Trumps uttalade fokus på den västra hemisfären, alltså Nordamerika, Sydamerika och Grönland, ett bekymmer för europeiska ledare, som får ta hand om Ukrainafrågan.
USA:s operation i Venezuela, och Trumps hot mot Colombia, innebär även ett strategiskt problem för Europa, enligt Christiansson.
– Europas fiender kan bli uppmuntrade av detta. Putin och Xi lever redan i intressesfärernas värld, säger Magnus Christiansson.
