Ryssland kommer troligtvis att mobilisera mellan 300 000 och 500 000 invånare till den ryska armén i år, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i söndags. Det skulle i så fall vara den andra tvångsmobiliseringen sedan den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022. En mobilisering som då, hösten 2022, fick hundratusentals människor att lämna Ryssland.
Det finns tecken på att invånarna återigen försöker lämna landet nu när rykten om en ny mobilisering är överhängande. Kreml har inte kommunicerat att det är på gång men uppgifter i internationella medier går i linje med Zelenskyjs uttalande.
DN har tidigare skrivit att en rysk mobilisering troligtvis sker i år. Major Roger Djupsjö, lärare på Försvarshögskolan, stämmer in i analysen.
– Ryssland har problem med att hålla soldater uppe på den nivå som man behöver, säger han.
Den tidigare rekryteringsmetoden, att med höga löner locka män till armén, verkar fungera allt sämre, menar han.
– Många har stupat vid fronten. I Ryssland har allt fler förstått att det är liten chans att komma tillbaka levande eller åtminstone oskadd, säger Roger Djupsjö.
Indikationerna på att ryssar lämnar landet i ovanligt hög utsträckning kommer delvis från landets egen statistik, skriver Radio Free Europe. Data visar att 20 000 korsade gränsen till Georgien den 18 augusti. Georgiska myndigheter skriver dock ner siffran. Landet var tillsammans med Armenien en av de vanligare tillflyktsländerna när Kreml senast beordrade en mobilisering.
Efter den senaste flyktvågen till Armenien under hösten 2022 har dock allt färre ryssar åkt dit. Men den trenden har vänt under 2026. Än handlar det dock inte om samma nivåer som vid den förra mobiliseringen. Det finns anekdotiska uppgifter om att priserna på bostadsmarknaden i Jerevan pressats upp under sommaren på grund av ett ökat antal ryssar i den armeniska huvudstaden.
Tomas Sniegon, historiker och docent i Europastudier vid Lunds universitet, säger att rykten om mobilisering och en allt mer auktoritär regim troligtvis gör att fler ryssar återigen börjat lämna landet.
– Man släpper inte genom lika många genom gränserna som tidigare, men de är fortfarande inte helt stängda, säger han.
Det finns teorier om att president Vladimir Putin avvaktar med mobilisering till efter valet i september. En anledning kan vara att Kreml vill visa upp en enad front, enligt Tomas Sniegon. Han säger att det är viktigt för auktoritära regimer att vara enade i ledarskikten och påpekar att det finns ryska exempel på när splittring i toppen lett till regimens fall.
Samtidigt finns det en rädsla för hur en eventuell mobilisering ska uppfattas av allmänheten.
– Det blir lite som Pandoras ask. Man vet inte vad som kommer att hända eller vad konsekvenserna blir i samhället, säger han.
Troligtvis bryr sig Putin om vilken signal en mobilisering skulle skicka både inom och utanför landets gränser.
– Att behöva erkänna att man behöver mobilisera är att erkänna att man håller på att misslyckas. Det är att säga att man kört fast, säger Tomas Sniegon.
Han är inte lika övertygad som Roger Djupsjö om att en mobilisering kommer att ske i år. Den främsta anledningen är den ekonomiska krisen i landet och att en miljon försvann från arbetsmarknaden vid förra mobiliseringen.
En stärkt rysk militär kan innebära, skriver Wall Street Journal, en möjlighet att trycka på mot Kramatorsk och Slovjansk, som är de två sista Ukrainakontrollerade städerna i Donbass. Men Roger Djupsjö säger att mobiliseringen mest är ett sätt att behålla manskapet vid fronten på samma nivå som tidigare och den då inte behöver innebära något större skifte i kriget.
Läs mer: Militärexpert: Putin kan tvingas till mobilisering i höst