De två dödskjutningarna i Minneapolis utförda av federala agenter de senaste veckorna har följts av påståenden från USA:s styre om vad man menar är den verkliga orsaken till att personerna dödades.
37-åriga trebarnsmamman Renée Good försökte köra på agenterna – det var därför de den 7 januari tvingades skjuta henne, var budskapet från USA:s president Donald Trump och hans kollegor. En verifierad video visar något helt annat.
I fallet med 37-årige sjuksköterskan Alex Pretti, som sköts ihjäl i helgen, hävdar presidentens rådgivare Stephen Miller att han var en ”inhemsk terrorist” och ”blivande mördare”.
Enligt myndigheterna ska Pretti ha burit ett vapen, men videor från händelsen visar att han inte hade något vapen framme när han sköts. I stället hade han en telefon i handen.
Huruvida Trump och hans medarbetare i Vita huset faktiskt tror på vad de säger är svårt att veta, påpekar Bengt Johansson, som är professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.
Tydligt är emellertid att det handlar om en vanlig strategi inom politisk kommunikation: att försöka vinna kampen om hur en allvarlig händelse ska vinklas och förstås.
– I alla sådana här situationer finns det ett tomrum: Vi vet inte vad som har hänt, hur det ska tolkas och vilken vinkel som ska bli den berättelse som vinner, säger Bengt Johansson och fortsätter:
– Man vill sätta sin bild av verkligheten så fort som möjligt.
Trumpadministrationen vet att de republikanska väljarna tittar på Fox News och andra kanaler som kan driva perspektivet vidare. Mordet på George Floyd 2020 i Minneapolis, under Donald Trumps förra mandatperiod, är ytterligare ett exempel.
– Man ifrågasatte vem han var och kom med påståenden om att han inte var Guds bästa barn.
En annan taktik skulle kunna vara att erkänna att det har skett ett misstag, enligt Bengt Johansson. Det gör generellt sett inte Donald Trump.
– Man ber inte om ursäkt, man medger inga misstag och man tar inte ansvar. Det är en del av strategin som går ut på att inte visa sig svag och alltid gå framåt.
Taktiken är riskfylld, tillägger han. Det kan vara orsaken till att den amerikanske presidenten svängt något. Dödsskjutningen av Alex Pretti granskas av administrationen, sade han till Wall Street Journal på söndagen.
– En möjlig tolkning är att man inser att det inte går att driva perspektivet vidare, eftersom det börjar komma information som inte stödjer det, säger Bengt Johansson.
Han lyfter en annan händelse som exempel. Kort efter bombattentatet i Madrid 2004 då 191 människor dödades slog Spaniens dåvarande premiärminister José María Aznar fast att baskiska ETA – som tidigare hade försökt mörda honom – var skyldigt.
Sanningen var att anhängare till al-Qaida låg bakom, allmänt betraktat som ett straff för att Spanien deltagit i Irakkriget. Premiärministerns ogrundade anklagelser ses som en bidragande orsak till att hans högerparti Partido Popular förlorade parlamentsvalet bara några dagar efter dådet.
– Det kan bli en backlash om det visar sig att man har helt fel, säger Bengt Johansson.
Hur påverkas medier av Donald Trumps strategi?
– Det är ett dilemma som medierna har. Traditionellt sett så lutar man sig mycket mot officiella källor om hur någonting ska tolkas. Nu måste man jobba utifrån att ett perspektiv inte går att lita på och hitta en egen sanning – och det kanske är bra.
Läs mer:
Filmer visar: Offret höll i telefon – inte i vapen
Tidslinje: Skjutningen av Alex Pretti – sekund för sekund
