Av det som framkommit hittills om skoldådet följer det enligt Björn Berglund ett tydligt mönster, alltifrån den misstänkte gärningsmannens bakgrund till hur det tagit form på sociala medier. Även den utrustning och svärdet som 18-åringen misstänkts ha använt talar för detta.
– Det är otroligt pr-medvetet och använder chockfaktorn för att få så mycket uppmärksamhet som möjligt, säger Björn Berglund, som i sin tjänst ofta får larm om personer som är i riskzonen för att begå våldsbrott.
Det finns ett mönster av att slå till just vid skolstart.
– Det beror dels på att gärningsmännen under lovet blir allt mer alienerade och isolerade, men också på att det är då man orsakar mest skada, när eleverna är som mest förvirrade, inte hittar och inte kan rutinerna. Jag blir inte förvånad av att det var nu det skedde, fortsätter han.
Han tycker inte heller att det är konstigt att man inte upptäckt vad som var på gång.
– Det är först när man sätter det i verket som man lägger ut något på sociala medier. Det kommer sedan att fungera som ett slags manifest, som ofta är utformat för att fortsätta att leva på nätet. Det skulle inte förvåna mig om det man hittar något liknande hemma hos honom också, säger han.
Strax före skoldådet lades en hotfull bild ut på ett Tiktok-konto. Bilden visar ett svärd på skolans toalett och texten ”No more edits”. Kontot har tidigare lagt ut innehåll som glorifierar tidigare skoldåd och har interagerat i grupper med liknande tema.
– De senaste två åren har många av de här grupperna gått från att det handlar om hämnd till att man ska begå ett så våldsamt dåd som möjligt. Ju grövre, desto mer respekt i gruppen, säger Björn Berglund.
Det blir en subkultur där man studerar, idoliserar och hedrar gärningsmännen i tidigare skoldåd, ibland genom att kopiera tillvägagångssättet, och genom att man lägger in symboler och meddelanden på vapen, till exempel.
– I det här fallet verkar det finnas likheter med skoldådet i Trollhättan, det är inte heller förvånande, säger Björn Berglund.
Att många gärningsmän lider av psykisk ohälsa står inte i motsats till det beräknande tillvägagångssättet. Tvärtom är det en av de starkaste drivkrafterna. Inte sällan är det de som inte gjort något väsen av sig som till slut exploderar, när de upplevda oförrätterna grott i dem.
– Lärarna har koll på de utagerande eleverna, men inte på dem som är tysta och blyga och sitter på bakersta raden. Det dåliga måendet, känslan av utanförskap och misslyckande är en stark drivkraft. Om du sedan har en community som stöttar och delar lärdomar av vad andra gjort, kan det du gör få en helt annan effekt.
Det är också svårt att stoppa händelsekedjan. Dels gäller det att urskilja de allvarligt menade chattarna och kontona från det som bara är snack. Även om polisen och andra trålar efter hot på nätet är den digitala miljön också väldigt flytande, konton som stängs ner dyker snabbt upp i annan form.
– Men många planerade våldsdåd förhindras. Vi får ibland kännedom om personer som riskerar att begå brott och då agerar vi, säger Björn Berglund.
För att komma åt problemen krävs i stället ett helt annat arbete, med samverkansinsatser mellan skola, socialtjänst och psykiatri, att en person inte ”bollas runt” och att man möter individen, menar han.
– Om jag lyckas maximalt i mitt jobb med avhopparverksamheten så kan jag på sin höjd påverka en mindre del av en persons tillvaro
Men många kommuner och regioner har prioriterat arbetet mot gängkriminalitet, och är inte tillräckligt vaksamma på de här personerna, menar Björn Berglund.