Trots att risken för ett handelskrig mellan USA och EU återuppstått i och med Grönlandskrisen tror bankekonomerna fortfarande att Sveriges ekonomi ska vända upp tydligt under det kommande året.
I en mindre våg av konjunkturprognoser spår Swedbank, Handelsbanken och DNB Carnegie att ekonomin ska växa med 2,9 procent i år. Nordea ligger något högre, med en prognos om att tillväxten ska klättra till 3 procent kalenderkorrigerat samtidigt som inflationen faller tillbaka.
Den allra viktigaste motorn blir de svenska hushållens konsumtion, som ska öka tack vare högre reallöner och finanspolitiska stimulanser. Nordeas chefsekonom Annika Winsth ser ingen risk för att den ökade osäkerheten skulle leda till att svenskarna håller hårdare i plånboken.
– De senaste dagarna har vi kastats in i en annan världsordning än den vi känner igen och är vana vid, så det är klart att man behöver ha det i bakhuvudet. Med det sagt tror vi att det här måste eskalera och bli värre för att vi inte ska få den här återhämtningen. Svenska hushåll är nog ganska hårdhudade nu, säger hon.
Annika Winsth pekar på att hushållskonsumtionen började stiga redan förra sommaren som ett tecken på att svenskarna kan lära sig att leva med ett mer osäkert läge.
Handelsbanken har skissat upp tre potentiella scenarier för hur Grönlandskrisen kan utvecklas. Just nu är huvudspåret en snabb nedtrappning.
– Vi tror ju inte att det blir en lösning på Grönlandskonflikten i närtid, men att man ska kunna backa från just tullverktyget, säger chefsekonomen Christina Nyman.
Hon ser dock risk för att återhämtningen kan dämpas om osäkerheten blir kvar på nuvarande nivåer.
– Hushållen kommer fortfarande att få mer pengar i plånboken, här har vi ingen inflationsuppgång eller så. Men osäkerheten kan göra att man spar lite mer av det man får. Sedan kan företag bli lite försiktigare med investeringar, säger hon.
Swedbank för ett liknande resonemang.
”Det finns en överhängande risk att den eskalerande konflikten mellan USA och EU gällande Grönland kommer att sänka de svenska hushållens förtroende för den ekonomiska utvecklingen. Detta skulle kunna innebära högre försiktighetssparande och därmed lägre konsumtion”, skriver storbanken i sin konjunkturrapport.
I likhet med Handelsbankens Christina Nyman ser dock Annika Winsth förutsättningar för att konflikten ska kunna dämpas snabbt.
– Trumpadministrationen vill inte heller att världen ska tvärnita, de har valår, säger hon.
Om EU väljer att sätta hårt mot hårt och aktivera den så kallade handelsbazookan riskerar situationen dock att förvärras.
– Det är lätt att bli provocerad och vilja slå tillbaka, men kommer den amerikanska administrationen dämpa sig om vi svarar väldigt hårt? Jag tror inte det, vi är inte Kina, som har en mer dominerande roll i världen i dag. Min bedömning är snarare att det skulle eskalera och då är risken att det slår tillbaka på oss, säger Annika Winsth.
Varför är vi inte Kina?
– Jag bedömer att USA ser på Kina som ett rejält hot att försöka ta över som världsledare, medan USA ser på Europa som gammalt och trött. Vi hotar inte på det sättet. Kina pratar dessutom med en röst, EU pratar med 27 röster.
Läs mer:
Så kan ett tullkrig påverka bostadsmarknaden
Så ser Sveriges export ut – allvarligt läge efter USA:s tullhot
