I sitt tal vid Världsekonomiskt forum i Davos var Donald Trump tydlig med en sak: att det inte är på grund av naturtillgångar som han vill att USA ska köpa Grönland – utan på grund av öns strategiska läge i Arktis, i utkanten av västra hemisfären.
– Om det blir krig kommer mycket av striderna att ske på den här isbiten. Tänk er, missilerna kommer att flyga rakt över den… Allt vi vill ha av Danmark – för vår nationella och internationella säkerhets skull och för att hålla våra mycket energiska fiender på avstånd – är denna bit av land, på vilken vi kommer att bygga den största gyllene kupol som någonsin byggts, sade Trump.
”Kriget” syftar sannolikt på en framtida konflikt med Ryssland eller Kina – som kan hota USA från Arktis. Och den gyllene kupolen, ”The Golden Dome”, är det stora försvarsprojekt som Trump lanserade i maj förra året.
Trump framställde projektet som en nordamerikansk variant av det israeliska systemet ”Iron Dome” (järnkupolen). Men utmaningarna är många, kostnaderna astronomiska och utfallet osäkert.
Bara en sak är tydlig: rymden ska få en viktigare roll.
Hundratals nya satelliter ska i framtiden kunna upptäcka och kanske även bekämpa luftburna hot (möjligen med hjälp av kraftfulla lasrar, ingen vet säkert) – en vision som minner om 1980-talets orealiserade idéer om ”Stjärnornas krig” under president Ronald Reagan. Det har fått Kina och Ryssland att varna för en kapplöpning om vapen i rymden.
Även radarsystem, stridsflyg och luftvärnssystem på marken ska ingå i ”Golden Dome”.
Vad Trump inte var lika tydlig med i Davos är att denna satsning sker mot bakgrund av allvarliga svagheter i USA:s existerande luft- och missilförsvar.
– Det system vi har i dag är inte effektivt. Det kan inte stoppa hypersoniska kryssningsrobotar. Det är därför vi behöver bygga det här nya systemet, säger Troy Bouffard, som forskar om säkerhet i Arktis och är chef för Center for Arctic Security and Resilience i Alaska.
I flera årtionden har USA haft ett begränsat försvar mot interkontinentala, ballistiska robotar. Det är operativt, men långtifrån perfekt, vilket skildras i Netflixfilmen ”A House of Dynamite” (2025) av Kathryn Bigelow där en misstänkt kärnvapenbestyckad robot är på väg mot USA.
– Filmen ger en i stort sett korrekt bild av försvarssystemen som finns i dag. Men inget av det där fungerar mot hypersoniska kryssningsrobotar, säger Troy Bouffard.
Hypersoniska robotar har ibland kallats för ”supervapen”, eftersom de flyger extremt snabbt (minst Mach 5, ungefär 1 500 meter per sekund ) och kan ändra riktning flera gånger. Det gör dem mycket svårare att bekämpa än ballistiska robotar. Ryssland och Kina har utvecklat den sortens vapen, och anses ligga steget före USA.
– De kan avfyras från flyg eller fartyg, och behöver inte alltid lämna atmosfären. Det förändrar hela säkerhetsarkitekturen, säger Troy Bouffard.
Grönland är en av få öar i norra Atlanten och kommer att få en viktig roll i det nya system som utvecklas nu, menar han.
Redan i dag spanar de 150 amerikanska soldaterna på Grönland med avancerade radarsystem från militärbasen Pituffik. Men att kärnvapenbestyckade robotar kan avfyras från vilken plats som helst i Arktis har gett ön ökad strategisk vikt.
– Pituffik är perfekt positionerad högst upp i norr. Vi har få satelliter över Arktis i dag – för det är svårt att hålla dem i bana över polerna, säger Troy Bouffard.
I en artikel från i höstas argumenterar han och två kollegor för att den amerikanska närvaron bör utökas och att luftvärnssystem av typen Patriot placeras på Grönland.
– De kan användas för att tidigt neutralisera hot som hypersoniska robotar på väg mot Nordamerikas fastland. Men också som försvar för basen, för vid en konflikt kommer våra fiender att försöka slå ut de här tidiga varningssystemen, säger han.
Någon anledning till att köpa hela Grönland ser dock Bouffard inte.
– Allt detta går att göra inom ramen för det avtal som redan finns med Danmark. Möjligen kan det behöva aktualiseras, men någon full suverän kontroll behövs inte.
Samma slutsats drar Hans Liwång, professor vid Försvarshögskolan i Stockholm:
– Att ha bra sensorer på Grönland, varifrån man också kan kommunicera med satelliter i fler banor, kan säkert göra skillnad för ett trovärdigt skydd av den nordamerikanska kontinenten. Men det finns gott om exempel på sådana baser och relästationer på platser som inte är amerikansk mark. Det Trump gjort är som att gå över ån efter vatten, säger han.
Läs mer:
Dyr olja och livsfarliga fartygsleder – här är verkligheten bakom hajpen kring Grönland
