USA och Iran har kommit överens om 14 punkter i ett samförståndsavtal. Vissa saker ska hända direkt, andra väntar först senare, när ett slutgiltigt avtal är på plats.
Men vem gynnas då av vad?
Här kommenterar USA-experten Jan Hallenberg och Mellanösternexperten Alexander Atarodi avtalet punkt för punkt.
1.
Länderna förbinder sig att omedelbart avsluta kriget på alla fronter, även i Libanon.
Jan Hallenberg: Det är ett krav som Iran haft hela tiden och som Trump har varit otydlig med. Och Israel har naturligtvis varit kolossalt emot att ha med denna punkt. De har sagt att det här är två olika konflikter. Det här är en framgång för Iran, en stor motgång för Israel och för USA kommer det att leda till problem.
Alexander Atarodi: Det är en stor framgång för Iran. Det betyder att Iran är likvärdigt och sitter som en partner till USA, världens mäktigaste land, och dikterar lite grann vad som ska avslutas eller inte. Att man dessutom bakat in Israel-Libanon-kriget är en stor fördel för Iran och en splittrande faktor för USA, som måste hantera Israel nu framöver.
2.
USA och Iran ska respektera varandras territoriella integritet och inte ingripa i varandras interna angelägenheter.
Jan Hallenberg: Det är en framgång för Iran. Amerikanerna har hotat att avsätta regeringen i Iran. Det här är ett tydligt ställningstagande att de måste respektera Iran som de respekterar andra stater.
Alexander Atarodi: Det är definitivt en framgång för Iran. Om det här blir ett avtal kommer USA juridiskt binda sig till att inte lägga sig i Irans inre affärer och angelägenheter såsom man gjort tidigare.
3.
Parterna ska framåt förhandla och nå ett slutligt avtal inom högst 60 dagar. Tidsfristen kan förlängas om båda parter är överens om det.
Jan Hallenberg: Det är det vi har hört hela tiden, att man ska sikta på 60 dagar. Men det är viktigt med tillägget, att om parterna är överens fortsätter man att förhandla. Det är ingen speciell framgång för någon, utan en allmän förhandlingsparagraf.
Alexander Atarodi: Det är en fördel för USA. Det öppnar upp en möjlig utväg för USA att avsluta kriget. Eftersom man lägger till att man kan förlänga tiden betyder det att USA inte behöver gå tillbaka till krig, utan att förhandlingarna kan fortsätta under längre tid.
4.
USA ska omedelbart efter undertecknandet lyfta sin havsblockad mot Iran och säkerställa att Irans fartygstrafik återgår till full kapacitet inom 30 dagar. USA ska även dra tillbaka sina militära styrkor från Irans närområde inom 30 dagar efter ett slutgiltigt avtal.
Jan Hallenberg: Det är ett åtagande för Iran att se till att Hormuzsundet öppnas. Ett ytterligare plus för Iran är dock den sista meningen, att USA åtar sig att flytta sina styrkor. Här får tredje klassens militärmakt, som man brukar uttrycka det, världens militära supermakt att åta sig att flytta sina styrkor. Det är anmärkningsvärt. Det är ju supermakten som bestämmer vilka styrkor den har och var de är.
Alexander Atarodi: Det är svårt att säga vem som vinner eller förlorar. Iran vinner på att kunna exportera olja från Persiska viken. Det har varit ett hinder. Man kan möjligtvis säga att även det är en fördel för Iran, annars skulle ekonomin strypas.
5.
Iran ska omedelbart efter undertecknandet säkerställa att fartygstrafiken mellan Persiska viken och Omanbukten återställs till tidigare nivåer utan avgift under 60 dagar. Iran ska diskutera med Oman om framtida administration och tjänster i sundet.
Jan Hallenberg: Här är ett tydligt åtagande för Iran att se till att Hormuzsundet inte bara principiellt, utan i praktiken, fungerar. Men fördelen är den sista meningen om samarbetet med Oman. Det ger Iran en roll i hanteringen av sundet som rimligen är större än den var innan kriget.
Alexander Atarodi: Den här punkten är i särklass den största fördelen för Iran. Det är ett plus för USA att man öppnar Hormuzsundet. Det är viktigt. Men att Iran fortfarande har kontroll över sundet på ett sätt som man inte hade tidigare, det är den mest strategiska fördelen som Iran har med sig från kriget. Nu ska man diktera kontrollen över sundet tillsammans med Oman. Notera också att man säger 60 dagar utan avgift, vilket öppnar för att Iran efter det kan ta betalt.
6.
USA ska tillsammans med regionala parter ta fram en definitiv plan för att Iran ska få tillgång till 300 miljarder dollar för återuppbyggnad och ekonomisk utveckling. Insatserna ska fastställas i fortsatta förhandlingar. Alla transaktioner och tillstånd som behövs ska beviljas av USA.
Jan Hallenberg: USA åtar sig en praktisk roll i att se till att den här fonden finns. Det tolkas nog av Washington som att USA går med på att det regnar pengar över den här illegitima regimen. Sedan har vi den sista meningen. Man kommer att se till att alla tillstånd för de här finansiella transaktionerna kommer att ges så att Iran får de här pengarna. Det är inga villkor alls.
Alexander Atarodi: Det säger sig självt att det här är en fördel för Iran. Utan att veta exakt hur det här kapitalet ska användas är det uppenbart att Iran kommer att ha tillgång till ett mycket stort kapital som man inte ens kunde drömma om tidigare.
7.
USA ska inom en viss tidsplan, som kommer att fastställas, lyfta alla typer av sanktioner mot Iran, inklusive sådana som FN:s säkerhetsråd och IAEA har infört.
Jan Hallenberg: Det är inte mycket villkorande där. Det kommer villkor på andra punkter, men inte där.
Alexander Atarodi: Återigen en fördel för Iran. När USA lämnade Iran-kärnkraftsavtalet JCPOA ålades Iran med sanktioner från EU, FN, USA och IAEA. Iran blev i princip totalblockerat att sälja något på världsmarknaden, förutom på svarta marknader. I och med detta öppnar man i ganska snabb takt för att lyfta sanktionerna mot Iran.
8.
Iran går med på att aldrig tillverka kärnvapen och anrikat uran ska spädas ut under tillsyn av IAEA. Frågan om anrikat uran ska förhandlas vidare.
Jan Hallenberg: Det är väldigt oprecist. Det enda konkreta är att det anrikade uranet som ett minimum ska spädas ut. Det är ett visst åtagande för Iran och ett plus för USA.
Alexander Atarodi: Det är en fördel för USA, kanske den enda riktiga som USA får med sig. Med detta kan man visa det amerikanska folket att Iran aldrig kommer att utveckla kärnvapen.
9.
Länderna ska i väntan på avtalet upprätthålla status quo.
Jan Hallenberg: Det är också i Irans intresse.
Alexander Atarodi: Ingen kommentar.
10.
USA ska fram till att sanktionerna hävs utfärda undantag för export av Irans petrokemiska produkter och andra tjänster.
Jan Hallenberg: Det är ett åtagande att Iran omedelbart kan leverera olja och att USA tar bort alla sanktioner så att Iran kan få betalt för oljan. Det är också ett klart plus för Iran.
Alexander Atarodi: Det är en fördel för Iran att kunna sälja på vanliga marknader och slippa sänka sina priser på grund av sanktioner.
11.
USA ska arbeta för att göra Irans frysta tillgångar och begränsade medel tillgängliga efter att samförståndsavtalet är undertecknat.
Jan Hallenberg: Även här ska USA underlätta att det här sker och man ska se till att alla licenser och tillstånd kommer att ges. Det är också att gå väldigt långt, även om det ligger ett visst villkorande i att avtalet måste ske för att det ska hända.
Alexander Atarodi: I rangordningen är den här den näst viktigaste punkten för Iran. Iran har kämpat i decennier för att få tillgång till de frysta tillgångarna, utan att lyckas. Man fick en liten summa i samband med Obamaavtalet, men det var begränsat. Vi får se hur mycket det blir nu, men det är en stor fördel för Iran.
12.
USA och Iran ska se till att samförståndsavtalet tecknas framgångsrikt och att ett framtida avtal efterlevs.
Jan Hallenberg: Det är traditionell diplomati. Inga konstigheter.
Alexander Atarodi: Ingen kommentar.
13.
Efter att genomförandet av artiklarna 4, 5, 10 och 11 har inletts och bekräftats, ska Iran och USA förhandla om ett slutligt avtal om de återstående artiklarna.
Jan Hallenberg: Inga konstigheter.
Alexander Atarodi: Det finns en viktig sak att nämna här som inte är en fördel eller nackdel för någon. Att man reglerar Irans åtaganden gentemot icke-spridningsavtalet innebär att flera mekanismer kommer på plats för att kontrollera Irans kärnvapenanläggningar. Det är viktigt.
14.
Det slutliga avtalet ska godkännas genom en bindande resolution i FN:s säkerhetsråd.
Jan Hallenberg: Donald Trump är ingen vän av FN. Det måste ha varit Iran som krävt detta. Men amerikanerna är medvetna om att ett sådant här avtal får större kraft om det är godkänt av säkerhetsrådet.
Alexander Atarodi: Det är jätteviktigt för Iran eftersom man inte litar på USA för fem öre. Därför drar man in FN:s säkerhetsråd som en trovärdig partner i detta.
