Irländska Ryanair och ungerska Wizzair är numera två av Europas största flygbolag. Lågprisbolagens affärsmodell skiljer sig dock på flera sätt från traditionella jättar, eftersom de i hög utsträckning är beroende av extraavgifter som passagerarna betalar i samband med flyget.
En tredjedel av Ryanairs intäkter kommer från extraavgifter som bagage, ombordförsäljning och straffavgifter när passagerarens bagage överskrider den tillåtna gränsen.
Wizzair är ännu mer beroende av extraavgifter och 47 procent av bolagets intäkter kommer därifrån. Det fick 18-årige Simon Johansson nyligen erfara när han skulle flyga från Budapest till Berlin.
Han hade köpt flygbiljetten dagen innan avfärd och begav sig till flygplatsen några timmar innan planet skulle lyfta – vad han inte visste var att Wizzair kräver att alla checkar in senast tre timmar före avgång, annars får man betala en avgift.
– Vi misstänker att de låter det vara otydligt för att få in extra pengar av kunderna, för han såg inte att det stod något om det här i appen, säger hans mamma Monica Johansson.
Fakta.Lågprisbolagens straffavgifter och andra avgifter
Lågprisflyg bygger på låga biljettpriser. Den som vill resa bekvämare eller ta med sig mer än en liten ryggsäck behöver betala extra. Det är så lågprisbolagen tjänar en stor andel av sina pengar.
• För stort handbagage är ett av de vanligaste misstagen passagerare gör. Personalen mäter ofta bagage som de bedömer ser för stort ut.
• Den som inte checkar in senast tre timmar före avgång kan behöva betala en straffavgift.
• Den som vill sitta tillsammans med sitt resesällskap får ofta betala extra.
• Att ändra biljett eller namn kostar ofta mer än själva flygbiljetten.
• Incheckat bagage kostar extra, och priset varierar beroende på vikt, rutt och när det bokas.
Faktum är att de kan ha en poäng: Sociala medier brukar i semestertider ofta svämma över av missnöjda passagerare som uppger sig ha åkt dit på dolda avgifter som de inte upplever sig ha blivit upplysta om.
Simon Johansson försökte checka in via automaterna på flygplatsen, men när det inte fungerade gick han fram till Wizzairs disk för att be om hjälp.
Där krävde personalen direkt att han skulle betala drygt 550 kronor (50 euro) i avgift för att checka in honom till flyget, vilket han upplevde som förvirrande eftersom han inte tidigare hade sett någon information om de avgifter som personalen nu pratade om.
Själva flygbiljetten kostade drygt 600 kronor, vilket betyder att priset nästan fördubblades i och med avgiften.
– Jag har varit med om samma problem med SAS och de har bara sagt: ’Vi löser det här.’ Sedan har de checkat in mig, gett mig boardingkortet och jag har inte behövt betala en krona. Men Wizzair krävde 550 kronor direkt över disk för att Simon Johansson skulle få sitt boardingkort. Jag har verkligen en känsla av att det här inte är något de är särskilt ledsna över, säger Monica Johansson.
Det var första gången Simon Johansson reste på egen hand. Mamma Monica Johansson är glad över att hennes son hade en familj att vända sig till när en extra utgift på 550 kronor plötsligt uppkom.
– Som tur var kunde jag hjälpa till, men han var såklart både stressad och ledsen över det här. Men vad hade hänt om han inte hade kunnat betala?, frågar hon sig.
DN har sökt Wizzair.
Läs mer:
Svenska semesterfavoriter billigare – trots bränslekrisen
Experter: Så planerar du utlandsresan i flygkaoset
