De hade precis färdigställt en lekplats åt barnen i den lilla beduinbyn i Umm al-Kheir, södra Hebronbergen. Då kom de tillbaka – bosättarna. Först stormade de byn, förstörde delar av den nyanlagda fotbollsplanen. Sedan, när mörkret fallit, tog de hackor och spadar, och ryckte loss stenblock med vilka de spärrade av vägen till byn, berättar Khalil Hathaleen.
Dagen efter hissade bosättarna en israelisk flagga precis intill de taggtrådsförsedda stängsel som de satt upp för att hindra byborna att komma åt sina odlingar.
– Jag saknar ord. Vi lever i konstant skräck för att de ska komma hit med sina bulldozrar och krossa allt, säger Khalil Hathaleen, en av knappt 200 beduiner som bor kvar i byn som Israel betraktar som är en ”illegal utpost”, på telefon till DN.
De här hände för två dagar sedan. Attacken var bara en av minst 55 attacker mot palestinska och beduiniska små samhällen på Västbanken som FN-organet OCHA dokumenterat under januari månad. Enligt FN-organet blev förra årets facit dryg 1 800 bosättarattacker. Det blir runt fem attacker per dag, i vilka flera människor mördats, egendom skadats eller jämnats med marken – allt i skuggan av kriget i Gaza.
För byborna i Umm al-Keir var veckans bosättarattack en västanfläkt jämfört med vad de tidigare varit med om. Måndagen den 28 juli förra året mördades en av byborna, Awdah Hathaleen, en av de aktivister som var med och hjälpte till att göra den Oscarsbelönade dokumentärfilmen ”No Other land”.
Awdah Hathaleen sköts i bröstet, mitt på dagen och framför ögonen på sin femårige son och andra bybor. Bosättaren Yinon Levi, som höll i vapnet, ligger bakom en rad attacker mot palestinska byar och finns på EU:s sanktionslista.
Levi greps, men släpptes dagen efter och har inte åtalats för mordet. Detsamma gäller för 99 procent av de anmälningar som görs om skador som israeliska soldater orsakar civila på Västbanken – anmälningarna läggs ner, enligt den senaste statistiken från den israeliska, militära åklagarmyndigheten.
Ingenting tyder på att våldet kommer att avta – tvärtom. Förra veckan, den 22 januari godkände den nationella säkerhetsministern Itamar Ben-Gvir, som tillhör det högerextrema och ultranationalistiska partiet Otzma Yehudit, som betyder ungefär ”Judisk makt”, att ytterligare 18 bosättningar ska få rätt att beväpna sig. Det innebär att alla myndiga invånare får statliga vapenlicenser.
– Åtgärden syftar till att förbättra självförsvaret och öka den personliga säkerheten för bosättarna, sade Ben-Gvir när beslutet tillkännagavs.
Kritikerna, både vanliga medborgare och människorättsorganisationer som DN har varit i kontakt med, är oroliga för att våldet bara kommer att öka.
I tisdags – under en pågående israelisk militäroperation mot staden Hebron – dödades en tonåring samtidigt som 130 palestinier togs tillfånga och 70 hus förstördes. Samtidigt sattes tre byar i området Massafer Yatta i brand av 40 ditresta bosättare. Under den senaste veckan blev också byn Ras Ein al-Auja enligt CNN det 46:e samhället bestående av fårherdar och olivodlare att tvångsförflyttas i den våg av bosättarvåld som fortsätter svepa över Västbanken.
Senast i slutet av december utnämnde den israeliska regeringen 19 illegala bosättningar till, i deras ögon, ”officiella” bosättningar. Det innebär att det totala antalet erkända bosättningar på Västbanken och i Östra Jerusalem ökade från cirka 141 år 2022 till cirka 210 i slutet av 2024, enligt Le Monde som citerar siffror från FN. Det politiska stödet för den lågintensiva och våldsamma annekteringen ökar i samma takt som antalet attacker.
– Var det än finns möjlighet, på palestinskt territorium och gärna så nära palestinska samhällen som möjligt, sätter bosättarna upp tält, flaggorna, skjul och kallar det sedan för sin egen mark. Det pågår hela tiden, konstaterar Sarit Michaeli från den israeliska människorättsgruppen B´Tselem, som bildades 1989 av en grupp akademiker. Sedan dess har organisationen dokumenterat de brott de anser att Israels begår mot de mänskliga rättigheterna i de ockuperade områdena.
Läs mer:
Han öppnar restaurangen igen: ”Vi måste till jobbet
Unrwa:s kontor i Jerusalem demolerat















