Omställningen till sommartid och helgens förlorade timme gör sig påmind på måndagsmorgonen när DN kommer på besök till familjen Björk Örde i Uppsala. Mamma Lisa ber om ursäkt för att alla vantar inte hittat rätt ägare än och 10-åriga dottern Ester kommer på att kaninerna måste få vatten.
Men när kaffetermosen och den varma chokladen hittat sin plats i ryggsäcken kommer vi iväg till det närliggande naturreservatet. Och de trötta påsklovslediga barnen blir genast på bättre humör. Ester visar glatt upp ett fång små smala pinnar i sin famn: ”Titta hur mycket knaster, det är jättebra om man ska elda.”
Framme vid kärret tittar hon efter vattensalamandrarna men pappa Jonas får berätta att det är för tidigt, ”det har varit för kalla nätter”. Samtidigt försöker småbröderna Askil, 7, och Knut, 4, tillsammans med kompisen Frank, 10, alla få plats på en liten tuva vid två träd ett litet hopp ut i vattensamlingen. Blöta skor och tårar undviks som tur är och vi vandrar vidare i den krispiga vårluften.
– Det brukar vara så här, att bara man kommer ut så blir det alltid jättebra, säger Lisa med ett leende.
”Nu söker vi en familj som vill byta skärmtid mot tid i naturen.”
I november satt Lisa och Jonas i soffan och tittade på en film och ja, hon dubbelskärmade. Med sina nya insikter berättar hon det senare något urskuldande.
På Instagram på mobilen såg hon inlägget från Svenska orienteringsförbundet.
– Vi var slut efter en dag av jättemycket konflikter kopplade till skärmtid. Och jag tänkte ”ja, det här är vad vi behöver”.
Båda föräldrarna beskriver en tillvaro som många föräldrar känner igen sig i. Det eviga tjatet om speltid, hur småskärmandet – att ”okej fem minuter” här och där lätt blev en timme. Och bråken.
– När de inte fick spela eller när de skulle stänga av. Det uppvägdes verkligen inte av glädjen av att spela, upplevde jag, säger Lisa och Jonas fyller i:
– De hade väldigt lätt att ta till paddan i stället för att ha tråkigt … men barn behöver ha lite tråkigt – för att kunna hitta på något. Barn har blivit så otroligt rastlösa.
De är fullt medvetna om sin egen roll i uppkomna situationer.
– Är ett barn missnöjt i bilen så är det ju väldigt lätt att sträcka fram telefonen, säger Jonas.
– Det gör vi fortfarande, men mycket mer eftertänksamt och strategiskt när det verkligen behövs. Och det är inte heller det första som dyker upp i deras huvuden. Det har faktiskt ändrats under de här månaderna, säger Lisa.
Beskedet att familjen Björk Örde blivit utvald av Orienteringsförbundet till ”Skärm mot skärm” kom i december. Till både glädje – och viss oro.
Kampanjen ”Skärm mot skärm” är en del av Orienteringsförbundets friskvårdssatsning ”Hitta ut”. Lokala orienteringsklubbar runt om i Sverige har placerat ut kontroller, så kallade checkpoints. De finns i olika miljöer, både i stadsmiljö och tätortsnära skogar, och i fyra olika svårighetsnivåer. Man kan hitta kontrollerna med såväl en fysisk karta som en app.
Familjens uppdrag har varit att under fyra månader dokumentera hur de släppt paddor och mobiler för tid i naturen. Förbundet har bidragit med stöd och konkreta aktiviteter, bland annat i form av ”Veckans utmaning”.
Tanken har varit att visa hur man med små vägval kan förändra livet och må bättre.
Fakta.Därför mår vi bra av tid i naturen
● Sinnesintryck lugnar. Synen: Att omges av oregelbundna naturliga mönster, som en snöflinga eller ett träds grenverk, kan ha återhämtande effekter. Hörseln: Studier finns som visar på ökad aktivitet i lugn
och ro-systemet i kroppen samt minskad upplevelse av smärta när man lyssnar på exempelvis vågskvalp eller fågelsång.
● Lugna naturvistelser minskar symtom på stress, ångest och oro (halten av stresshormoner och blodtrycket sjunker i kroppen).
● Sinnesintryck i naturen ställer inte samma krav på hjärnan, mot exempelvis intrycken i ett köpcentrum, och man får så kallad vaken vila. Tankeskärpan återhämtas, kreativiteten ökar och koncentration och arbetsminne förbättras. ”I en studie i USA ökade deltagarnas förmåga att lösa problem med cirka 50 procent efter fyra dagars friluftsliv.”
● Naturligt dagsljus påverkar dygnsrytmen och förbättrar sömnen. Och kan enligt forskning minska risken för depression.
● Visst stöd i forskningen finns för att det finns mikroorganismer i luften och jorden som vårt immunsystem behöver. De kan utgöra ett skydd för hud, i munhåla, lungor, mag- och tarmsystem med mera och de finns inte i stadsmiljö. Studier från främst Asien visar att skogsvistelser minskar inflammation i kroppen samt astma och allergi.
Källa: ”Naturen som kraftkälla” – rapport från Naturvårdsverket
– Kommer du ihåg Ester, det var här vi skogsbadade! ropar Lisa när vi kommer fram till en liten glänta.
Koppar plockas fram samtidigt som alla tre pojkar ska upp på ett roligt format träd. Det är kamelträdet, får vi veta, namngett efter den stora knota som ser ut som en puckel.
Ryggsäcken rymmer också en överraskning: munkar med strössel. När fikat är uppätet försvinner grabbarna bort bland nedfallna träd. Lisa konstaterar att det blivit alltmer naturligt för barnen att spontanleka på skogsutflykterna ju längre projektet pågått.
I december var familjens regler kring skärmtid obefintliga. Jonas tror att de tre barnen spelade mindre än barn i många andra familjer, men att avsaknaden av struktur var problematisk.
Projektet drog i gång med ett jullov, och utevistelsen löste sig nästan av sig själv när barnen var pepp på att testa sina nya kompasser och pannlampor.
– Eller tja, det var svinjobbigt att komma ut, å vad vi konkade, säger Lisa och ler åt minnet. Men vi gav oss ut!
Tillbaka i vardagen med skola och arbete behövdes nya rutiner. På familjens griffeltavla bredvid köket skrevs de upp: måndag skärmfritt, tisdag en timme skärm – efter läxläsning, onsdag och torsdag skärmfritt, fredag gemensam filmkväll, lördag skärmfritt och söndag en och en halv timme skärm – också efter läxläsning.
Lisa tror att Ester faktiskt själv var medveten om nackdelarna med för mycket speltid. Askil har varit lite mer svårövertalad.
– Jag tror att det handlar mycket om kompisar, spel är vad det pratas om i skolan, säger Jonas.
Samtidigt konstaterar Lisa att även om sonen först sagt ”nej” till många ”Veckans utmaning” har han sedan ofta varit den som varit mest engagerad i utförandet.
– Det är inte riktigt min grej men jag kämpar på, säger Askil själv, lite sammanbitet men lyser sedan upp när han får berätta vad som varit roligast.
– Pulkastafetten var kul, säger han och nickar när mamma berättar om en snabb sprintorientering och gårdagens paddling på ån.
Lisa och Jonas är överens – skärmregler ska de ha även efter projektslut. Men läge finns för omförhandling, den skärmfria tiden mellan tisdag och söndag blev kanske väl lång för Askil vars spelande är en viktig social grej.
– Det känns som att alla föräldrar skäms lite, alla har dåligt samvete, säger Jonas om synen på skärmtid och Lisa håller med:
– Men man vågar inte vara den som begränsar. Vi märker nu att det är många föräldrar som ser vad vi gjort och säger ”å, vad bra”.
Bakgrunden till projektet att byta skärmtid mot skogstid är en Novus-undersökning, genomförd på uppdrag av Orienteringsförbundet. Den visade att 59 procent av svenska folket tycker att de spenderar för mycket tid framför skärm och att 89 procent tror att mindre skärmtid och mer tid utomhus skulle förbättra deras mentala hälsa.
Landslagsorienteraren, tillika KBT-terapeuten, Karolin Ohlsson har varit knuten till projektet. Hennes roll har varit att motivera familjen.
– Det handlar mycket om rutin, som när man ställer klockan och går till jobbet; man tänker inte utan man bara gör. En hel familj är inte alltid jättepepp på att komma ut och springa i vintermörkret men det handlar om att hitta ett sätt så att det funkar och blir kul. Kanske behöver man locka med ”vi stannar och fikar sen”.
I sin vardag arbetar hon mycket med personer som lider av stress eller fobier. Initialt handlar det om att identifiera ett problem och vilka konsekvenser det får. Hon säger att skärmtid kan attackeras på samma sätt.
– Om du märker att du fastnar i att skrolla i stället för att komma ut kan du sätta upp regler för dig själv, till exempel att ha en mobillåda innanför dörren.
Du behöver exponeras för det som känns jobbigt, säger hon. Du får ett ångestpåslag, men det kommer att gå ner för att till slut försvinna helt. För att komma över tröskeln kan personer behöva hjälp med olika steg på vägen.
Fakta.Så mycket ska barn använda skärmar
Hösten 2024 presenterade Folkhälsomyndigheten nya riktlinjer kring barns skärmtid:
● Barn som är yngre än 2 år ska helst inte använda skärmar alls.
● För barn som är 2–5 år bör tumregeln vara max en timme per dag.
● Barn som är 6–12 år bör ha en maxtid om en–två timmar per dag.
● För 13–18-åringar bör tumregeln vara max två–tre timmar per dag.
En generell rekommendation för samtliga åldrar är att hitta en bra balans mellan sömn, skolarbete, fysisk aktivitet, socialt samspel och skärmanvändning.
Föräldrar rekommenderas också att följa åldersgränser för exempelvis spel och sociala medier och att, speciellt för de yngre åldrarna, ha koll på vad deras barn gör på internet.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Även för familjen i Uppsala har det handlat om att förändra ett beteende.
– När jag jobbar med KBT-klienter så ingår bakslag, men då gäller att lyfta det som gått bra. Familjen har gjort jättebra förändringar men ibland är man trött och less och om man då plockar upp mobilen får man inte tänka att allt är kört utan ”vi fick till en gång den här veckan, det var toppen”.
– Tröskeln har verkligen sänkts, säger Lisa när vi hittat in från skogen och sitter vid familjens stora köksbord.
Hon arbetar som landskapsarkitekt, Jonas är lantbrukare och villan de bor i har skog in på knuten. Ändå hade de lite tappat bort hur de som familj skulle umgås ute i naturen tillsammans.
Tidigare kunde hon slå knut på sig själv med att hitta på komplicerade skattjakter. Utmaningarna från förbundet har visat att det inte behöver vara så avancerat. De har bland annat sprungit egengjorda hinderbanor och lekt kurragömma.
– Barnen har vant sig också. Det är inte alls lika jobbigt att få ut dem. Understället har legat framme, termosarna har stått redo, vi har fått in rutinen. Vi har köpt ett stormkök också.
Ester har tagit in den tama duvan och släppt ut katten.
– Jag tycker att det har varit mysigt att vara ute. Och det har varit skönt att inte behöva trycka sig mot skärmen hela tiden.
Tycker du att de nya rutinerna för skärmtid fungerar bra?
– Jag skulle säga att det kanske har blivit lite mindre stökigt och att vi inte frågar ”får vi spela nu? får vi spela nu?”.
Startskottet för årets hitta ut-säsong gick den 10 april och samtidigt gick familjen Björk Örde i mål.
De fyra månaderna har inte alltid varit en dans på rosor. Tid har frigjorts när mobiler och paddor lagts bort och skogstiden har gett energi men ibland har motivationen trutit.
– Många gånger hade vi inte kommit ut om det inte hade varit för projektet, konstaterar Jonas ärligt.
– Och det är ju lite läskigt nu när vi slutar. För man har ju uppskattat det efteråt, fortsätter Lisa.
En hel del av livsstilsförändringarna hoppas de verkligen att de fortsätter med.
– Att komma hem från skolan och bara dega har vi slutat med, vi har stuckit ut, om så bara hoppat studsmatta i trädgården. Vi har ett annat tänk kring att aktivera sig, berättar Lisa och fortsätter:
– Vi har fått mycket mer tid med barnen, alltså man har fått tillbaka dem. Inte bara utomhus, utan vi har lagat lite mat ihop och pratat mer med varandra, vi har kommit varandra närmare.
Hon förklarar att det före projektet kunde kännas som att hon hade barnen på lånad tid för att de hela tiden drogs mot något som de hellre ville. Den nya strukturen har gjort att skärmen inte är med i medvetandet hela tiden.
– Och sånt här, säger hon och gestikulerar mot mattan där de tre pojkarna plockat fram bilar ur lådor.
– Det kreativa som bara sker när de får leka, tidigare hade de velat ha paddan men nu vet de att den inte finns.
Tips.Familjens bästa för att byta skärmtid mot skogstid
● Sätta tydliga regler för skärmtid, och läxor först.
● Laga mat utomhus för att hinna med att vara ute efter skola och jobb.
● Ge inte upp – det blir alltid bra när man väl kommer ut.
● Det behöver inte vara så avancerat – närnaturen räcker. Ta med matsäck så löser sig det mesta.
● Använd ”Hitta ut” – varit en lättillgänglig aktivitet när kreativiteten sinat.
● Eller om Hitta ut är avlägset: Kombinera utflykt med en tur till återvinningscentralen eller affären.
● Ha fredagsmyset ute: bjud in grannar och ta med högtalare, chips och läsk till pulkabacken eller liknande.
Läs mer:
Råden kring ungas sömn: Undvik skärm i sovrummet
De får ungdomar att ”förtjäna skärmtid” – med motion
Lista: Alla Sveriges nationalparker
