En mobiltelefon inne i en fängelsecell räknas som hårdvaluta där ledare i kriminella nätverk kan fortsätta att styra affärer och brott.
Trots skärpt vaksamhet registrerade Kriminalvårdens säkerhetsavdelnings en ökning av fynd av telefoner från 76 stycken under 2023 till 133 under 2024.
Att fångvårdare avslöjas med att ha smugglat in telefoner är mycket ovanligt. Det är dock vad kammaråklagare Johan Lindmark vid riksenheten mot korruption misstänker har skett på Norrtäljeanstalten i höstas.
Tre månader efter polisens tillslag då två fångvårdare och två intagna greps, tillsammans med en 23-årig ledarfigur i ett kriminellt nätverk i Biskopsgården Södra i Göteborg, börjar utredningen närma sig slutet.
Under en omhäktningsförhandling härom dagen meddelade Göteborgs tingsrätt att den 25-årige, numera avstängde, fångvårdaren fortsatt på sannolika skäl är misstänkt för två fall av grovt tjänstefel och två fall av grovt tagande av muta.
Den andre som hålls kvar i häkte är 23-åringen från Göteborg, misstänkt för grovt givande av muta och medhjälp till grovt tjänstefel.
– Enligt polis och åklagare har han en central roll i den här misstänkta brottsligheten, sa kammaråklagare Johan Lindmark till tingsrätten.
En före detta fångvårdare, en 31-årig kvinna, valde att säga upp sig i slutet av september i fjol. Det var då som de första brotten som ingår i utredningen ska ha skett.
Kvinnan häktades men släpptes efter tre veckor efter att hon, enligt uppgifter till DN, valt att öppet berätta för polisen om sin roll.
Kammaråklagare Johan Lindmark vill inte gå in på detaljer om vem som gjort vad. Men han säger ändå till DN:
– Det är flera telefoner som förts in vid samma tillfälle som det ser ut nu. Vad övriga brottstillfällen som de är häktade för avser kan jag i nuläget inte berätta.
Han bekräftar också att totalt elva personer fortsatt är misstänkta men säger att ”flera är perifera i sammanhanget”.
Bland de nio som inte är häktade finns de båda fångarna på Norrtäljeanstalten, en 23-åring dömd för delaktighet i det omtalade Gamlestadsmordet i Göteborg 3 maj 2020, och en 35-årig göteborgare som avtjänar straff för grovt narkotikabrott.
Utöver att den kvinnliga fångvårdaren berättat om sin roll är hemlig avlyssning en central del av bevisningen. När åklagaren sa till tingsrätten att han behöver ytterligare omkring sex veckor innan utredningen kan vara klar hänvisade han till att det tar tid att skriva ut och analysera den hemliga avlyssningen.
Både 23-åringen från Göteborg och den 25-årige fångvårdaren nekar till brott och fångvårdarens advokat Jan Steneby sa till häktningsdomaren att det är helt onödigt med fortsatt inlåsning.
– Det är ju inte fråga om mord eller grovt vapenbrott utan tämligen triviala misstankar. Dessutom är bevisningen säkrad genom inspelningar och telefonsamtal och det finns inga skäl att tro att min klient skulle hålla sig undan om han släpps.
25-åringen, som varit van att befinna sig i Kriminalvårdens blå uniformskläder, satt under omhäktningsförhandlingen i häktets gröna tröja och mjukisbyxor. Hans advokat Jan Steneby säger till DN:
– Under långa förhör har han förklarat olika påståenden från åklagaren, brottsmisstanken kretsar kring en massa telefonsamtal. Men han är förvissad om att det kommer att gå bra.
Varför de båda kriminalvårdarna skulle ha låtit sig mutas är i dagsläget okänt. Men att 25-åringen har en trasslig ekonomi står klart. När Kriminalvården talade med honom som underlag för personutredningen framkom att han hade skulder hos Kronofogden på 392 000 kronor.
Främst är det skulder till olika inkassoföretag och kreditgivare från de fyra senaste åren och 25-åringen uppgav för Kriminalvården att han ”haft en dyr livsstil och tagit så kallade snabba lån för att ha råd med detta”.
– Han säger att han tidigare satt sig i skuld och levt över sina tillgångar men vi har inte pratat om vad det kommer sig av, säger hans advokat Jan Steneby.
Fakta.Regler för telefoner på anstalter
Lagen medger att en intagen på en anstalt generellt sett får ringa till personer ”så mycket som det går att ordna”, som Kriminalvården uttrycker saken.
För detta finns ett särskilt system där man ansöker om telefontillstånd och där anstalten ska kontrollera abonnemanget som man vill ringa till och anstalten kan säga nej om man ser en risk för säkerheten eller bedöms göra det svårare för den intagne att komma tillbaka ut i samhället.
Normalt ges bara tillstånd att ringa till fasta telefoner, inte till mobiltelefoner och det är förbjudet att ha egen telefon på anstalten.
Källa: Kriminalvården















