Kammaråklagare Ludmila Pronko fick på fredagen Göteborgs tingsrätts medgivande att de två numera före detta vårdarna på Norrtäljeanstalten ska hållas häktade.
De är på sannolika skäl misstänkta för att tidigare i höst ha låtit sig mutas för att smuggla in mobiltelefoner till minst två fångar med kopplingar till organiserad brottslighet.
De båda fångarna, en 23-åring dömd för delaktighet i det omtalade Gamlestadsmordet i Göteborg 3 maj 2020 och en 35-årig göteborgare som avtjänar straff för grovt narkotikabrott, förklarades misstänkta för anstiftan till grovt tjänstefel och grovt givande av muta.
Men domaren bedömde att det räckte att de sitter kvar i fängelset, de blev inte häktade. Däremot häktades den 23-årige man från Göteborg som polisen sedan länge kopplat till det nätverk som kallas ”Biskop Södra”. Han är misstänkt för att ha ”främjat vårdarnas agerande att ta in telefonerna”, enligt åklagaren.
Enligt kammaråklagare Ludmila Pronko handlar misstankarna mot fångvårdarna om att de medverkat till att flera telefoner tagits förbi säkerhetskontrollen.
– De har kunnat användas av flera intagna och det utgör tjänstefelet. Och jag påstår att det finns bevisning för att de tagit emot pengar för att agera i sin tjänst.
Den ena vårdaren, en 31-årig kvinna som sa upp sig för några månader sedan, har gjort ”vissa medgivanden”, säger åklagaren.
I samband med att domaren meddelade beslutet om häktning sa han att kvinnan även om hon ”medgett en stor del av de faktiska uppgifterna” behöver hållas häktad ”tills uppgifterna hunnit säkerställas”.
– Om du bidrar behöver häktningen inte bli långvarig, sa han till den misstänkta, som svarade:
– Tack, jag uppskattar det. Jag hoppas att jag kan behålla mitt jobb så att jag kan betala mina räkningar.
På DN:s fråga om den kvinnliga vårdaren säger att hon utsatts för hot eller utpressning svarar åklagaren Ludmila Pronko:
– Jag kan inte prata om sådana frågor just nu.
Den 25-årige manlige vårdaren, som för sju år sedan dömdes för olaga hot och ringa misshandel, förnekade brott fullt ut.
– Tjena, tjena, sa han till domstolen när han, klädd i kortbyxor, via sin advokat Jan Steneby förgäves krävde att försättas på fri fot.
Som DN skrev på torsdagen ökade antalet telefoner som beslagtagits inne på anstalterna från 76 stycken under 2023 till 133 i fjol.
Anstaltschefen i Norrtälje Magnus Jönsson säger till DN att man det senaste året beslagtagit två eller tre telefoner bakom säkerhetskontrollen.
På frågan om någon i personalen sagt upp sig själv kopplat till misstankar om att ha tagit in telefoner till intagna svarar Jönsson:
– Det har initierats ärenden till ansvarsnämnden men de har gällt otillbörliga relationer med intagna. Men generellt, utifrån den kontrollerade miljö som vi har, finns ju ett driv och intresse från intagna att skaffa sig möjlighet till att kommunikation.
Mobiltelefonproblemet är påtagligt, enligt Kriminalvården centralt.
– I grund och botten tycker vi att det som hänt i Norrtälje nu är bra, vi är jättetacksamma mot polis och åklagare som hjälper oss. Det är ett reellt problem att vi har medarbetare som inte alltid jobbar åt samma håll som vi som myndighet gör, säger Joakim Righammar, biträdande säkerhetsskyddschef.
Han säger att man har 20 000 anställda där ”99 procent gör ett fantastiskt jobb” när de hanterar kring 11 000 intagna.
– Den stora majoriteten intagna fungerar bra, men vi har också en stor andel som är kopplade till organiserad brottlighet som vill kunna fortsätta styra sina nätverk och begå brott och då blir telefonen en jättestark valuta.
Möter ni anställda som känner sig pressade att ta in till exempel telefoner?
– Det är ett tufft klimat att jobba i en del miljöer och det ställer höga krav. Det viktigaste för oss för att komma åt det här är inte teknisk utrustning för att hitta telefonerna, utan att skapa trygga arbetslag.
– Och det tycker jag att vi är bra på, men ett fåtal kommer in med en ambition att göra fel, vi kan kalla dem infiltratörer. Och det finns fångar som är fantastiskt duktiga på att manipulera och pressa personal.
