Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Det började på allvar på tisdagen, med ett kortfattat och torrt pressmeddelande från AI-bolaget Anthropic. Det handlade om ett nytt tillägg till bolagets språkmodell Claude, som bland annat ska kunna utvärdera kontrakt automatiskt och på så vis spara in arbetstimmar för jurister och konsulter.
Marknadens dom blev snabb och hård – nu går startskottet på AI-sektorns slakt av den traditionella tjänsteekonomin. På en dag raderades mer än 900 miljarder kronor ut när allt från mjukvarubolag och finansföretag till de kapitalförvaltare som hjälper till att finansiera sektorn föll.
Men det stannade inte där. Nedgången har fortsatt, främst i USA och Asien, och dragit med sig många av de storbolag som brukar pekas ut som solklara vinnare i AI-hajpen. Kursraketen Nvidia, som säljer halvledarkomponenter till i stort sett vartenda bolag som någon gång viskat ”artificiell intelligens”, har fallit fyra dagar i rad och tappat mer än 9 procent bara den här veckan.
Sektorkollegan AMD, med nära band till AI-jätten Open AI, rasade över 17 procent på onsdagen trots att bolagets kvartalsrapport var bättre än väntat på samtliga punkter. En kvalificerad gissning är att investerarna i smyg hade hoppats på en ännu högre intäktsprognos.
Google-ägaren Alphabet fick inte heller mycket för sin rapport på onsdagskvällen, trots att den innehöll både högre intäkter och bättre vinst än väntat. Inte räckte det heller med att bolagets molntjänstenhet, som huserar merparten av de AI-produkter som kunderna redan använder, växte sina intäkter med nästan 50 procent. Istället fick investerarna kalla fötter av bolagets hisnande investeringsprognoser.
Så varför alla dessa ras nu? Till början söktes förklaringen i en oro för att AI-verktygen nu på allvar ska börja konkurrera ut vanliga företag utanför tekniksektorn. I dag hotar Anthropic jurister. I morgon kan det vara försäljare, hr-specialister eller marknadsförare.
Det är legitima farhågor. Bortom börsen har varningsflaggorna börjat höjas. IMF-chefen Kristalina Georgieva tror att mer än hälften av jobben i utvecklade ekonomier, som den svenska, kommer att påverkas. I ett tal i veckan beskrev hon det som en tsunami som nu slår mot den globala arbetsmarknaden.
Bankchefen Jamie Dimon har gått så långt som att öppna för att stater kan behöva massuppsägningar i kölvattnet av nya AI-verktyg, om det krävs för att samhällets själva grundstruktur inte ska kollapsa. Det är ett minst sagt uppseendeväckande uttalande från en amerikansk storbanks-vd.
Men i själva verket har resten av börsen klarat sig hyggligt. I USA har bredare börsindex, där tekniksektorn inte väger lika tungt, än så länge klarat sig bättre. De europeiska börserna, som inte är lika exponerade mot AI, är relativt förskonade. Stockholmsbörsen är än så länge på plus för veckan, trots att nedgången tilltagit under torsdagseftermiddagen. Bitcoin bjuder på en krasch, men så brukar också kryptomarknaden följa med teknikaktierna ner när det börjar skaka.
Det doftar inte direkt domedag, utan snarare det som på börsspråk brukar kallas sektorrotation. Investerarna har blivit mer kräsna, och vill hellre köpa trygga men tråkiga aktier med hög utdelning än snabbfotade tillväxtbolag med osäkra framtidsutsikter.
Veckans volatilitet för tankarna till det som skedde för ett år sedan, då den kinesiska språkmodellen Deepseek slog ned i en febrig AI-börs med buller och bång. Då, liksom nu, fanns det plötsligt frågetecken kring hur det skulle gå för de bolag som setts som vinnare i den nya AI-eran.
Läs mer:
Här är sociala nätverket där bara AI-robotar pratar
Bill Gates och OpenAI satsar på AI i Afrika
Razzia mot Elon Musk-ägda X i Paris
