Artikeln i korthet.
● Finansinspektionen skärper arbetet mot bedrägerier och kriminell ekonomi under 2026.
● Bankernas nya säkerhetsåtgärder har minskat bedrägerisummorna, men problemen kvarstår.
● Investeringsbedrägerier orsakar stora förluster, och myndigheten vill stoppa oseriösa aktörer tidigt.
Finansinspektionens nya generaldirektör vill gå hårt åt den kriminella ekonomin. Under 2026 kommer myndigheten att ha det som en prioriterad fråga och bland annat skärpa tillsynen i penningtvätt- och bedrägerifrågor.
– Det är väldigt tydligt att det har blivit ett väldigt stort problem i Sverige. Det har många konstaterat under längre tid, säger Johan Almenberg.
Hans uppfattning är att den snabba digitaliseringen har varit en bidragande orsak till att bedrägerier via betaltjänster växte så kraftigt i Sverige under ett antal år. Bankerna har pressats av kunderna och varandra att erbjuda allt snabbare och enklare digitala tjänster, och det har haft negativa bieffekter.
– Under ganska lång tid så har man hyvlat ner trösklarna för betalningar. Det har inneburit många fördelar, men det här är de negativa konsekvenserna. Betalningsbedrägerier bara ökade och ökade under en ganska lång tid.
Men efter att bankerna – efter kritik från flera håll – infört nya säkerhetsfunktioner så har trenden delvis vänt. Antalet bedrägerier är fortfarande på en hög nivå, men summorna som bedragarna kommer över är betydligt lägre nu än för några år sedan.
– Det är ett kvitto på att när bankerna tar sitt ansvar så gör det faktiskt skillnad. Det måste de fortsätta med. De måste fortsätta satsa på det här nu.
Enligt Johan Almenberg fanns det en oro bland bankerna för hur det skulle gå för den bank som var först ut med sådana funktioner som går emot hela idén om slimmade och snabba digitala tjänster. Man var rädd att kunder skulle tycka att tjänsterna blivit krångligare och inte lika smidiga som innan.
– Jag tycker de farhågorna har kommit på skam. Tvärtom tror jag detta stärker tilltron till att banker förstår att de är samhällsviktiga och har ett ansvar att ta.
Det skedde ju först efter en tids kritik. Hade Finansinspektionen kunnat se till att det blev av tidigare?
– Finansinspektionen har löpande dialog med bankerna och hjälper dem att se vad de behöver ha högt på dagordningen. Jag ser inte att FI har missat det här. Tvärtom uppfattar jag att man har varit på den här frågan även härifrån, säger han och understryker att han bara lett myndigheten sedan december förra året.
Faktal. Exempel på åtgärder från bankerna
● Valbar tidsfördröjning vid vissa transaktioner.
● Beloppsgränser för betalningar och möjlighet att göra ändringar i dessa på ett säkert sätt.
● Möjlighet att välja en betrodd utomstående person som måste godkänna vissa transaktioner.
Men brottslingar, och inte minst bedragare, lär sig snabbt att hantera nya hinder. Därför uppmanar Johan Almenberg bankerna att inte luta sig tillbaka.
– Vissa behöver jobba för att komma ikapp de som är bäst i klassen, och sedan behöver man fortsätta att identifiera vad mer som kan göras och följa upp var problemet flyttar härnäst. För det kommer bli så att bedragarnas modus anpassar sig till de här nya verktygen hos bankerna.
Från myndighetens håll kommer man att arbeta mer med frågor om tillståndsgivningen för finansiella företag under 2026. Det är bättre att stoppa oseriösa aktörer i grinden än att bevilja tillstånd och sedan behöva driva det stora arbetet som det innebär att ta tillbaka en aktörs tillstånd, resonerar han.
– Det är så pass utbrett i dag att finansiella företag missbrukas och utnyttjas av kriminella för att tjäna pengar, och då måste man ha en ganska hög tröskel för att ta sig in i den här branschen.
Den andra kategorin av bedrägerier som FI har på sitt bord, investeringsbedrägerier, har bankernas åtgärder inte haft samma effekt på. Enligt en enkät som myndigheten nyligen har gjort bland 200 finansiella företag så förlorade svenskar uppemot 1,5 miljarder kronor i sådana bedrägerier förra året.
– Här kan det handla om människor som verkligen förlorar jättebelopp. Det är bekymmersamt, säger Johan Almenberg.
Fakta.Investeringsbedrägeri
Investeringsbedrägeri innebär att någon lurar dig att investera i något som egentligen inte har något värde eller som är svårt att värdera.
Det kan till exempel handla om investeringar i fonder, aktier, kryptovalutor, metaller, ädelstenar, lotterier eller fastigheter.
Källa: Polisen
Inte sällan förlorar offret mer än vad som fanns på bankkontot efter att ha tagit dyra lån i tron om att kunna vinna tillbaka de förlorade pengarna.
Ska man verkligen kunna beviljas ett blancolån hos en svensk långivare direkt efter att ha fått alla sina konton tömda tycker du?
– Nej, det känns inte bra att det ska vara så enkelt. Det är återigen den här avvägningen mellan att man ska ha enkla slimmade tjänster och samtidigt inte ta bort trösklar som hjälper människor att hantera den här typen av risker.
Läs även:
Sju personer döms för mångmiljonbedrägeri
Så används regeringschefer som lockbete i misstänkta bedrägerier
