Inför valet i september fortsätter kärnkraften att skapa splittring i svensk politik. Under politikerveckan i Visby gjorde Tidöpartierna sitt bästa för att hålla liv i konflikten. På en pressträff meddelades att regeringen har tecknat ett avtal med bolaget Videberg Kraft om villkoren för stöd till ny kärnkraft.
– Bildas det en rödgrön regering är jag allvarligt oroad för att det här kommer att omöjliggöras, sade statsminister Ulf Kristersson (M).
På ett av Almedalsveckans otaliga evenemang diskuterades den heta valfrågan i en sval seminariesal. Frågan för panelisterna var hur man kan snabba på byggandet av nya kärnreaktorer. En av de som hade idéer om hur det ska gå till var miljöpartist.
Från Finland alltså.
En mångårig intern diskussion har lett till att Gröna förbundet, i dagligt tal De Gröna, gradvis ändrat inställning till den omstridda kärnkraften.
– Det är ett stort skifte, men det har alltid funnits en viss pragmatism i partiet. Vi har till exempel aldrig drivit utfasning av kärnkraften särskilt hårt. Men vi har rört oss från en kritisk uppfattning till ett synsätt som jag skulle beskriva som teknikneutralt, säger riksdagsledamoten Atte Harjanne.
Fakta.De Gröna i Finland
■ Kom in i den finländska riksdagen 1983
■ Har suttit i regeringen flera gånger. 1995 blev Pekka Haavisto en av de första gröna ministrarna i hela Europa.
■ Har två gånger lämnat regeringen på grund av kärnkraftsfrågan.
■ Fick 7 procent av rösterna i senaste riksdagsvalet 2023. Är för närvarande i opposition.
Han har en bakgrund som ingenjör och forskade om klimatrisker innan politiken tog över. Den finländske parlamentarikerns perspektiv skiljer sig tydligt från hur de kärnkraftskritiska svenska miljöpartisterna argumenterar.
Klimatkrisen är bara en sida av saken, menar Atte Harjanne.
– Det finns också en miljöaspekt. Vårt sätt att producera el måste rymmas inom planetens gränser och då handlar det inte bara om att bli av med fossila bränslen. Vi kan inte heller bränna för mycket biomassa, och därför inte avverka hur mycket skog som helst. Då kan kärnkraften behövas.
Du pratar om planetens gränser, men kärnkraften kräver ju också att vi utvinner råvaror som inte är förnybara. Hur går det ihop?
– Det finns inget sätt att producera energi utan att utvinna resurser från jorden. Det krävs för solpaneler och vindturbiner. Man behöver exploatera mark, man behöver kritiska jordartsmetaller. Så frågan är hur vi kan göra detta och samtidigt orsaka så lite skada som möjligt, säger Atte Harjanne.
Han förespråkar ett nyanserat och analytiskt förhållningssätt i stället för att kategoriskt säga att olika tekniker är bra eller dåliga.
– Låt oss i stället se på de specifika fördelarna och nackdelarna med olika tekniker och olika projekt. Det är det förhållningssättet som vårt parti har anammat.
Han ser flera skillnader mellan hur debatten låter i Sverige och i Finland. En är diskussionen om de reaktorer som stängts i Sverige, varför det skett och vem som eventuellt bär skulden för det. Här har högerpartierna riktat hårda anklagelser mot de rödgröna. Någon liknande process har inte funnits i Finland.
Fakta.Kärnkraft i Finland
￭ I Finland stod kärnkraften för 40 procent av elproduktionen förra året. I Sverige var samma andel 28 procent. Finland har mindre vattenkraft än Sverige men ungefär lika stor andel vindkraft.
￭ Det finns fem reaktorer i Finland, tre i Oulkilouto och två i Lovisa. Oulkiluoto 3 stod färdig 2023 efter många års förseningar.
￭ Finland byggde upp sin kärnkraft i samarbete med först Sovjetunionen, sedan med Ryssland. Efter Rysslands anfall på Ukraina 2022 började samarbetet avvecklas.
Finland blir först i världen med att ta ett slutförvar för kärnavfall i drift. Man kommer att använda den metod som har tagits fram i Sverige.
Just nu kretsar debatten i Sverige mycket kring det statliga stöd som Tidöregeringen har utlovat för nya reaktorer. I Finland fungerar det annorlunda. Där har nya reaktorer finansierats genom den så kallade Mankala-modellen: de bolag som vill köpa den nya elen har gått in med kapital.
– Frågan är inte lika polariserad i Finland. Det beror delvis på att vårt parti har omprövat sin hållning. De finländska väljarna, även våra, är också mycket positiva till kärnkraft, säger Atte Harjanne.
Han vill inte recensera de svenska miljöpartisternas ståndpunkt, men han betonar att kärnkraftsfrågans betydelse måste vägas mot andra viktiga målsättningar.
– Kanske kan det fungera utan kärnkraft i Sverige, men globalt blir det svårt. Alla scenarier från FN:s klimatpanel inkluderar kärnkraft. Man måste göra väldigt optimistiska antaganden om utvecklingen för energieffektivisering och energilagring för att kunna räkna bort kärnkraften. För mig blir slutsatsen att vi behöver den för att få ner utsläppen tillräckligt mycket.
Ett centralt argument från kärnkraftsmotståndarna är att vi inte kan garantera säkerheten för kärnavfallet för de väldigt långa tidsrymder som krävs. Hur ser ni på det?
– Man kan förstås aldrig vara fullständigt säker, men jämfört med andra industriella avfallsflöden och sådana flöden som beror på vår livsstil så är kärnavfallet mycket väl omhändertaget. Det handlar om ganska små mängder på en väl avgränsad plats, till skillnad mot till exempel mikroplaster och koldioxidutsläpp, säger Atte Harjanne.
Läs mer:
Regeringen har tecknat hemligt avtal om ny kärnkraft
Svajigt elpris även med ny kärnkraft
