Malmös kommunala bostadsbolag, MKB, är hyresvärd för många av de Malmöbor som lever i något av de åtta bostadsområden som polisen klassat som utsatta. Totalt bor 14 500 personer i något MKB:s hus i de områden som ofta präglas av hög arbetslöshet, låg inkomst och otrygghet.
Det blir allt bättre – om man ser till utvecklingen för sysselsättningsgrad, ekonomiskt bistånd och behörighet till gymnasiet. Det säger Martin Grander, bostadsforskare vid Malmö universitet som följt områdena under en tioårsperiod.
– Områdena porträtteras ofta som att det är ett tillstånd som är permanent och att det inte händer någonting, säger han.
Så är det inte, visar siffrorna. På flera områden är den positiva utvecklingen starkare i de utsatta områdena än i staden som helhet, och även jämfört med utsatta områden i andra delar av landet.
– Malmö har en rätt stark utveckling överlag när det gäller sysselsättning, men det ökar störst i de här områdena, säger han och nämner att Rosengård, särskilt Herrgården som tidigare varit hårt belastat, sticker ut i positiv utveckling.
Med ökad sysselsättningsgrad minskar andelen invånare som får ekonomiskt bistånd i Malmös utsatta områden. Samtidigt ökar andelen elever med gymnasiebehörighet. Trots det ökar de ekonomiska klyftorna.
– Där ser vi inte samma positiva utveckling. Inkomsten i de här områdena halkar efter sett till Malmömedianen, säger Martin Grander, som ser flera möjliga förklaringar.
– Dels har personer i de här områdena deltidsarbeten och låginkomstarbeten, dels handlar det också om att utvecklingen i det inkomststarka Malmö är starkare. Så ojämlikheten ökar för att inkomsterna drar ifrån bland dem som har ett mer välbetalt jobb.
Vad det är som ligger bakom förändringarna är svårare att peka på.
– Det är för tidigt att säga vad det beror på, det är komplext och beror på många olika saker, säger Martin Grander som kommer att fortsätta att följa utvecklingen.
– Vi har haft en stark konjunktur under den här tiden där många har kommit i arbete och det har skett större reformer på nationell nivå som kan ha påverkat. Men det man kan se är att den positiva utveckling som pågått under högkonjunkturen har fortsatt efter 2022 när vi ser en minskning i konjunkturen med ökad arbetslöshet, säger han.
Sedan några år syns även danska jobb i statistiken, vilket de tidigare inte gjorde. Men det är inte heller hela förklaringen, säger Martin Grander.
Tidigare forskning har visat att sociala insatser kan bidra. På Bellevuegården driver MKB en rad sådana, som läxläsning för bostadsområdets ungdomar där den som höjer sitt betyg kan få sommarjobb och odlingsprojekt för hyresgäster. Det var också här som MKB startade sin satsning med att anställa utrikesfödda kvinnor som varit långtidsarbetslösa som gårdsvärdar. En av dem är Naima Macalin Maydhane som jobbar i Bellevuegården.
– Det är ett bra område, jag trivs jättebra. Jag har fått många vänner genom jobbet, säger hon.
Shqipron Rexha, fastighetschef på Bellevuegården, säger att syftet både är att kvinnorna ska få in en fot på arbetsmarknaden och att det har effekt på området. Det tar emot att kasta skräp på marken för den vars moster ska städa.
– Barn och unga kan vara tuffa men de har respekt för mammor, säger han.
Emma Cedermarker Belec, förvaltningschef på MKB, beskriver deras roll som ”en kugge i ett stort maskineri”.
– Vi inbillar oss inte att vi ska kunna åstadkomma den här förändringen själva och det är inte heller vårt yttersta ansvar. Vi vill inte ta över myndigheters ansvar, men vi ser att vi är många som behöver kraftsamla för att nå en förändring, säger hon.
Läs mer:
Eva bodde på ”Sveriges farligaste gata”: Tänk om politikerna hade lyssnat på oss då?
Blodfläckarna på gatan blev vändpunkten i Kroksbäck
Upprört när politiker vill förtäta städernas mest utsatta delar
