Under sommar-OS i Paris 2024 använde Internationella olympiska kommittén (IOK) ett AI-verktyg för att skanna tusentals konton på sociala medier för hot och trakasserier. 10 200 poster bekräftades som näthat och rapporterades till sociala medier-företagen för borttagning.
På plats i Paris fanns även 152 så kallade ”welfare officers” från olika nationella olympiska kommittéer samt personer med ansvar för trygghetsskapande verksamhet från IOK och olika idrottsförbund.
För funktionärer fanns ingen sådan funktion genom IOK.
Gwenda Stevens har egen erfarenhet som olympisk domare i rodd. Hon sitter också i styrelsen för Belgiens olympiska kommitté.
Inför sommar-OS i Paris frågade hon den belgiska truppens welfare officer om han också kunde finnas till hands för landets funktionärer.
– De kunde alltid ringa honom, även på natten. Om de till exempel kände att de gjort ett misstag som de inte visste hur de skulle hantera eller om de blivit trakasserade, då kunde han hjälpa till.
Sedan 2025 är hon även ordförande i Internationella förbundet för idrottsfunktionärer (IFSO). I den rollen vill hon nu se att det belgiska exemplet sprids till fler nationella olympiska kommittéer. För det behövs, säger hon.
– Ibland får man kommentarer från tränare eller andra, det kan vara väldigt otrevligt, och man går och lägger sig och kan inte sova för att man ligger och tänker på de där orden.
Inom SOK (Sveriges olympiska kommitté) finns en ”Aktivas kommitté”, som ska tillvarata de aktivas intressen. Någon motsvarande ”Funktionärernas kommitté” finns inte. Men det finns en naturlig förklaring.
I många länder, likt i Belgien, är den nationella olympiska kommittén och paraplyrörelsen för idrottsförbund samma organisation – i Sverige dock uppdelat på SOK och Riksidrottsförbundet (RF).
”Vi på SOK tycker naturligtvis att både domare och tävlingsfunktionärer förtjänar all respekt och att fair play är en självklarhet. Men vår roll är uteslutande kopplad till prestationsutveckling och förberedelser samt genomförande av olympiska evenemang. Vi selekterar inte funktionärer till tävlingar utan det gör i huvudsak specialidrottsförbunden och internationella förbund. Därför har vi inte heller någon kommitté eller liknande för domare eller funktionärer”, skriver Johan Flodin, prestationsutvecklingschef på SOK, i ett mejl till DN.
Inte heller IOK har någon kommitté för funktionärer, enligt Gwenda Stevens.
Det handlar om erkännande, säger hon. Ibland får hon intrycket att det inte pratas om hur utsatt gruppen funktionärer är, för att det på något sätt anses normalt att de får ta emot glåpord.
– Men när en ung människa ser att det förekommer trakasserier – varför ska hon vilja bli domare?
Inför OS i Milano-Cortina lyfter IOK återigen sitt safeguarding-arbete. Likt i Paris kommer det att finnas både fysiska platser och telefonhjälplinjer för de aktiva att vända sig till. För de svenska idrottarna kommer Johan Flodin, som gått IOK:s certifierade utbildning till ”safeguarding officier”, att finnas tillgänglig.
Flodin berättar också att SOK har inlett ett samarbete med Sveriges paralympiska kommitté och Scouterna som heter ”Trygga mästerskap” som syftar till att skapa ett bra klimat för idrottsprestationer för både aktiva och ledare/tränare.
Gwenda Stevens säger att det är en brist på funktionärer inom i stort sett alla idrotter. Kritik är inget nytt.
– När en domare i fotboll har en dålig dag och gör ett misstag, då ser alla det. Och nästa dag står det också i alla tidningar att han gjorde ett misstag. Men om han dömde väldigt bra, då läser man inte om det i tidningen.
Ett problem som dock blivit större är hat i sociala medier, vilket AI-skanningen under Paris-OS visade.
– Därför behöver funktionärer i dag mer stöttning, någon form av trygghetsansvarig att vända sig till, säger hon.
Läs mer:
Grovt näthat mot 353 OS-deltagare i Paris – nu införs AI-skanning också i vinter-OS: ”Ett samhällsproblem”
