Sedan 2023 har antalet larm till polisen om försvunna personer ökat med 12 procent. Under fjolåret rörde det sig om nästan 33 000 anmälningar, i snitt över 90 stycken om dagen.
Ungefär en tredjedel av larmen leder till en utryckning. Övriga ärenden hanteras enbart på polisens ledningscentral. Därifrån kan polisen se om någon skrivits in i sjukvården, psykiatrin eller om någon gripits – sånt som anhöriga kanske inte kan få reda på omgående.
I de flesta fallen återfinns de saknade personerna välbehållna, men det finns också ärenden som leder till stora sökinsatser och tragiska fall då människor hittas avlidna. Exempelvis drog insatsen för att finna den 25-åriga kvinnan som mördats i Rönninge igång efter att hon anmälts försvunnen.
De flesta ärenden rör äldre personer med kognitiva sjukdomar, som demens, men det har också blivit vanligare att ungdomar anmäls som saknade i ett tidigare skede.
Peter Martin, vakthavande befäl och ansvarig för försvunna personer i polisregion Syd, ser en koppling till kriminella nätverks rekryteringar.
– Barn som inte riktigt trivs hemma har funnits i alla tider och det går att koppla till en viss åldersgrupp som gör revolt mot sina föräldrar. Men nu har den kriminella världen funnit att det finns resurser där.
Han säger också att bevakningen och fokuset på nätverkskriminaliteten har gjort att både föräldrar och boenden av olika slag blivit mer benägna att anmäla ungdomar som saknade.
– Det finns en ökad vaksamhet för kriminalitet. Många som hör av sig till oss berättar om en dålig magkänsla och då kan det vara att man märkt en dragning till någon viss gruppering eller några individer, säger Peter Martin.
Gällande ungdomar från 12-årsåldern upp till övre tonåren tittar också polisen särskilt om försvinnanden kan ha koppling till nätverkskriminalitet.
Polisen ser också en annan tydlig trend, enligt Peter Martin. Allt fler ärenden gällande försvunna personer har koppling till psykisk ohälsa.
– För oss på polisen innebär det både personer med en tidigare känd sjukdomsbild som försvinner, men också någon som varit med om något som orsakar en kris. Det kan vara någon som blir av med jobbet eller som går igenom en skilsmässa som försvinner, säger Peter Martin.
I statistiken över de försvunna personerna ingår inte larmen om personer som misstänks vara sjuka eller avlidna i hemmet.
Den största kategorin, äldre som försvinner från olika typer av boenden, spås växa eftersom vi blir allt äldre och andelen äldre i samhället ökar. Peter Martin ser ett behov av ökat samarbete och bättre lyhördhet från kommuner och verksamheter där försvinnanden är återkommande.
– Precis som man har vårdplaner för olika personer behöver man titta på var man sätter och hur man hanterar människor som söker sig ut, säger han.
I Region syd arbetar polisen med ett projekt för att motverka ”flergångsförsvinnanden”, för det är vanligt att det är samma personer som ger sig iväg från vissa boenden.
– Då tar vi kontakt med ledningen för det aktuella boendet och visar mönstret i försvinnandena. Vilken tid personen försvinner, om det exempelvis är på natten när boendet har lägre bemanning.
