Fluffaktor och fikasnö – bli väderexpert med SMHI:s ordlista

Människans intresse för vädret är svårt att överskatta. Det har satt tydliga spår i språket för att fylla behovet av att kommunicera om de meteorologiska omständigheterna.

Nyligen meddelade SMHI att Sverige haft sitt första nationella isdygn på över två år, det vill säga att temperaturen inte överstiger minus 0,1 grader någonstans i landet under ett helt dygn. Med hjälp av institutets medarbetare har DN samlat en lista med många fler mer eller mindre sällsynta ord och begrepp som finns för att beskriva vädret.

– En del saker är bara intern jargong, men en del vidarekommunicerar vi till allmänheten i kåserier, prognoser eller krönikor. Helst ska orden vara sådana som folk kan förstå och det tror jag de flesta är, säger Sverker Hellström, meteorolog på SMHI.

Det kan vara en lite väl optimistisk förhoppning med begrepp som atmosfärisk bomb, vilket inte instinktivt leder en till att förstå att lufttrycket i centrum av ett lågtryck sjunker med minst 24 hektopascal på lika många timmar. Inte heller är det alldeles solklart att fikasnö betyder att molns ovansidor värms upp av stigande sol varpå snöfall utlöses eller förstärks – ordet anspelar på att fenomenet ofta sammanfaller med meteorologernas morgonfika.

– En del av de här uttrycken har vi själva lånat in, ofta från den anglosaxiska världen. Andra har vi själva formulerat, som exempelvis snökanon, säger Sverker Hellström

Han har jobbat på SMHI sedan 1987, vid tiden för just ordet snökanons födelse i meteorologisk mening. Då hade tekniken utvecklats så pass att man kunde se att snöbyar ibland lägger sig som ett långsmalt band och nederbörden förde tankarna till snökanoner som används i skidbackar.

Ett annat ord som påminner om snökanon är snösmocka, men det har ingen meteorologisk definition utan är bara myntat av en TT-skribent i april 2000 för att beskriva ett ovanligt ymnigt snöfall i Norrland.

Dyker det upp nya ord?

– Det gör det faktiskt och det senaste är väl att snö flingar ur vilket betyder ett mycket lätt och lågintensivt snöfall där man liksom kan se varenda flinga. Jag skulle tro att språkvårdare skulle tycka att det är en ganska naturlig och lättbegriplig konstruktion, säger Sverker Hellström.

En språkvårdare som noterat det nya uttrycket flinga ur är Språkrådets Linnea Hanell som tycker att det är fint och poetiskt. Hon påpekar att språket annars har så många uttryck som uppmuntrar oss till att undvika väder – det är bitande kyla, det spöregnar, blåser snålblåst och så vidare.

– Det är som att vädret är något. Man kanske i stället skulle försöka utnyttja språkets möjligheter till att vara i det som ibland kallas för ”vädervärlden”. I omröstningar om svenskans vackraste ord är det ju vanligt att olika väderord är med, exempelvis meteorologins dagsmeja är en riktig klassiker.

Gryning, aftonrodnad, lövskugga, sommarkväll och vintermorgon är andra mer eller mindre väderrelaterade ord som väcker positiva känslor hos många.

Många ord har också kopplingar till det anglosaxiska från den tid då engelskan och svenskan var mer som dialekter än olika språk. Det känns igen i årstiderna sommar/summer eller vinter/winter, också höst som är släkt med engelskans harvest. Linnea Hanell konstaterar att den sortens generella ord har gammal historia, liksom väderföreteelser som snö, dimma, regn och sol.

– Däremot är många värderande ord nyare, alltså sådana som värderar vädret. Man kan tro att ett ord som fimbulvinter kommer från vikingatiden, men det är bara belagt sedan slutet av 1800-talet. Blidväder, som SMHI har med på sin lista, är dock ett exempel på ett värderande ord som är ganska gammalt, åtminstone från första halvan av 1600-talet.

I sin tjänst på Språkrådet ingår att hon är redaktör i gruppen som varje år sammanställer den så kallade nyordslistan. Hon säger att det händer mycket med väderpratet i synnerhet med tanke på debatten om klimatförändringar.

– Det gör att väder får en annan betydelse för många. Det dyker upp nya väderord som till exempel ovinter som verkar vara på gång, alltså för vädret under en klassisk vintermånad som inte är tillräckligt kall eller snörik för att vara meteorologisk vinter. Vi har span på ordet, men det har inte riktigt nått upp till att hamna på listan.