Enligt historieböckerna uppstod förmågan att uttrycka sig i skrift för första gången i Mesopotamien (ungefär nuvarande Irak) för drygt 5 000 år sedan. När vi människor hade blivit bosatta, börjat odla upp marken samt börjat handla och beskatta varandra behövdes ett system för att hålla ordning räkenskaperna, på lagren av spannmål och andra varor. Lösningen blev ett antal krumelurer som mödosamt plitades ner på lertavlor med en spetsig pinne, olika sorters tecken som så småningom utvecklades till det första skriftspråket.
Men efter att ha analyserat fler än 260 föremål från äldre stenåldern, främst från Swäbische Alb i sydvästra Tyskland, menar nu tyska forskare att konsten att uttrycka sig i skrift i själva verket är tiotusentals år äldre. Att en sorts ursprungsvariant av ett första skriftspråk uppstod redan när de första människorna kom till Europa för runt 40 000 år sedan.
– Dessa tecken kan ses som en föregångare till ett skriftspråk, säger en av forskarna bakom den nya studien, lingvisten Christian Bentz vid Universität des Saarlandes, i en kommentar.
Utgångspunkten har varit de prickar och streck som våra förfäder ristade in i mammutben och andra material, tecken som för oss vanliga dödliga ter sig helt obegripliga. Exempelvis rader av korslagda streck.
Christian Bentz och hans kollegor, däremot, digitaliserade 3 000 av dessa tecken från 260 föremål och använde sig sedan av kvantitativ lingvistik, det vill säga då man studerar språk med hjälp av statistiska metoder, samt maskininlärningsalgoritmer. Sedan jämförde de resultatet med det enkla protoskriftspråk som fanns århundradena före det första skriftspråket uppstod i Mesopotamien för cirka 5 000 år sedan.
Till forskarnas förvåning såg de då att det fanns stora likheter mellan dem båda, både vad gäller graden av repetition och förutsägbarhet, det vill säga sannolikheten för vilket nästa tecken skulle vara. De båda ”skriftspråken” var alltså ungefär lika komplexa.
Forskarna, som redovisar sina resultat i Proceedings of the National Academy of Sciences, menar inte att det fanns ett skriftspråk för 40 000 år sedan. Däremot konstaterar de att människorna på den tiden hade förmåga att skriva ner tankar och information. Det vill säga att tecknen på dessa föremål inte enbart hade ett dekorativt syfte.
– Det vi kan visa är att entropin, mängden information, på de här föremålen är jämförbar med det protoskriftspråk som uppstod långt senare, säger Christian Bentz.
Läs mer:
Skelettfynd i Sydafrika kan vara ny mänsklig förfader
Priset för vår stora hjärna
Förhistorisk ”fettfabrik” höll neandertalarna vid liv
