Kvantteknik är på allas läppar. Årets Nobelpris i fysik går till tre forskare som lagt grunden för dagens kvantelektronik och nyligen köpte teknikjätten Google det Göteborgsgrundade företaget Atlantic Quantum, som utvecklar kvantdatorer.
Här i Göteborg finns en av de mest aktiva miljöerna för kvantteknik i Europa, med Wallenberg Centre for Quantum Technology vid Chalmers, och ett nätverk av startup-bolag och samarbeten mellan universitet, näringsliv och även sjukvård.
För inte minst inom hälso- och sjukvården finns stora möjligheter med kvantutvecklingen.
– Både hos Sahlgrenska Universitetssjukhuset och hos regionen finns det mycket nyfikenhet. Man vill ta reda på hur och när man faktiskt kan börja använda och jobba rent praktiskt med kvantdatorer, säger Justin Schneiderman, professor i neuroavbildning vid Göteborgs universitet och koordinator för Västsvensk medicinteknisk arena vid Innovationsplattformen VGR.
Han fungerar som en bro mellan teknik och vård, mitt i en region som blivit en svensk nod för kvantteknik.
Kvantteknologier, som kvantdatorer, sensorer och kommunikation, utvecklas i rask takt världen över. Tekniken bygger på kvantmekanikens lagar och kan på sikt ge helt nya beräkningsmöjligheter, med potential att revolutionera både läkemedelsutveckling, diagnostik och dataanalys.
Årets Nobelpris i fysik går dessutom till forskare som gjort kvantfenomen mätbara på makroskopisk nivå, ett avgörande steg för dagens kvantteknik. Justin Schneiderman har själv samarbetat med en av pristagarna, John Clarke, ”kvantelektronikens fader”.
I vården handlar kvantteknik i dag främst om sensorer, inte datorer, än så länge.
– Många kvantsensorer används redan till patientens nytta, berättar Justin Schneiderman.
Han pekar på ett konkret medicinskt exempel:
– Magnetencefalografi, MEG, är en avancerad hjärnavbildningsmetod som bygger på kvantsensorer, så kallade squid-detektorer. De kan helt passivt fånga upp de svaga magnetiska signaler som skapas av neuroner när de kommunicerar med varan. Det är som en extremt känslig mikrofon som lyssnar på hjärnans aktivitet i realtid.
Men även kvantdatorer kan få avgörande betydelse i framtidens vård.
– De kan modellera biokemiska system på ett sätt som dagens superdatorer inte klarar. Det öppnar för helt nya sätt att simulera proteinstrukturer och förstå hur läkemedel interagerar, förklarar Justin Schneiderman.
Kvantberäkningar kan på sikt förkorta utvecklingen av nya läkemedel, analysera komplexa biologiska processer och skapa mer individanpassad vård. Men vägen dit är lång.
En central utmaning är kompetens. Medicinska tillämpningar av kvantteknik kräver förståelse både för fysik och för medicin, en ovanlig kombination.
– Man skulle nästan behöva läkare som också är fysiker, säger Justin Schneiderman.
I stället satsar Sahlgrenska på samverkan, exempelvis genom projektet Chalmers Sahlgrenska Health Engineering Alliance och utbildningsprogram för vårdpersonal, såsom Innovation och teknik, där man bjuder på smakprov av ny teknik som AI och kvantteknik. Syftet är att öka förståelsen och skapa dialog mellan teknik- och vårdsida.
– Genom att koppla medicinsk kompetens till tekniksidans expertis kan vi skapa förutsättningar för att tillämpningar når patienter snabbare.
Just Göteborg har här en unik styrka med sin omfattande kvantteknikforskning och närhet mellan sjukhus och universitet, menar Schneiderman.
– Kliniker och forskare på Sahlgrenska kan bokstavligen cykla över till Chalmers för att prata med fysikerna. Det gör att vi kan hålla oss nära forskningen, utan att dras med i överdrivna förväntningar.
Han återkommer hela tiden till samma nyckelord, nyfikenhet och nykterhet.
– Vi vill förstå tekniken, se möjligheterna, men också vara realistiska. Kvantdatorer är inte redo för vården ännu, men utvecklingen går snabbt. Vi måste förbereda oss för att kunna ta emot det som kommer, menar Justin Schneiderman.
