Sverige har aldrig upplevt en lika intensiv våg av sprängningar som under januari 2025. Månadens 34 explosioner satte tonen för resten av året, som stod för en ny toppnotering.
Nationella bombskyddet ryckte ut på 524 ärenden. 186 av dem var fullbordade detonationer, ofta nära lägenhetshus.
Polisen beskriver gängens sprängvåld som strategiskt. Snarare än att döda rivaler är syftet att skrämmas, utpressa, driva in skulder eller visa makt. Samtidigt är risken stor att våldet ändå blir dödligt.
– Att vi inte har fler som skadats eller avlidit är helt oförklarligt. Varken polisen eller de som forskar på detta kan förstå att inte fler drabbats, säger Malin Nygren, chef för Polisens nationella bombdatacenter.
Tidigare var hemmasnickrade bomber med sprängmedel från byggsektorn en central del av gängens arsenal.
Efter att läckaget från branschen minskat ser polisen hur två andra trender driver utvecklingen i sprängvåldet: Fyrverkeribomberna och handgranaterna. Tillsammans stod de för 88 procent av alla detonationer 2025.
Fyrverkeribomberna utgör den största delen. De byggs i regel av lagligt såld svensk pyroteknik. Beståndsdelarna är både billiga och lättillgängliga för gängen. Samtidigt finns aktörer utanför den kriminella miljön som ser tillverkningen som en chans att tjäna pengar.
Under fjolåret var användningen särskilt stor i januari. Polisens bedömning är att det berodde på närheten till nyårsfirandet och den stora legala försäljningen.
Dagens regler kring fyrverkerier bidrar till gängens våldskapital, enligt polisen.
– Vi vill ju inte vara den som förstör det det roliga. Men med den legala marknaden finns också möjligheten att bygga om varorna till farliga laddningar. Det kan nog finnas en bristande insikt om det, säger Stefan Hector.
Därför anser myndigheten att tillgången behöver begränsas, bland annat genom stramare reglering. Malin Nygren säger att samhällets syn på pyroteknik ofta präglas av naivitet.
– De flesta tänker på fyrverkerier som något man använder på ett 50-årsfirande med glass och ballonger. Jag tror att behöver ändra vår inställning, säger hon.
Dagens regler är främst inriktade på säkerhet. Syftet med 18-årsgräns och krav på tillstånd och utbildning för vissa varor är att minimera risken för skador.
När fyrverkeribomberna nu blivit en central del av gängvåldet behöver ett brottsförebyggande perspektiv adderas, enligt Malin Nygren.
– Vi behöver en bättre tillsyn och kontroll. Det kan vara att mer noggrant följa upp vem som säljer, vad som är sålt och till vem.
Men i första hand ligger frågan på EU-nivå, betonar hon. Om fyrverkerier fortsätter att säljas fritt i andra medlemsländer blir ett svenskt regelverk mindre effektivt.
– Vi har den fria rörligheten. Vi kan inte tro att ett regelverk i Sverige löser hela problemet.
Fakta.Reglerna har skärpts – polisen vill gå längre
● I Sverige får bara den som fyllt 18 år köpa och använda fyrverkerier. Smällare eller raketer med pinne kräver också tillstånd och utbildning.
● Att ge utomhusfyrverkerier till en person som är yngre än 18 år är olagligt.
● Bakgrunden till åldersgränsen är att minderåriga, främst pojkar, toppar statistiken över fyrverkeriskador.
● Regelverket har skärpts i omgångar under 2000-talet. 2002 blev smällare tillståndspliktiga. 2015 infördes också krav på särskild utbildning.
● Sedan 2019 gäller samma krav även för raketer med pinne.
● Eftersom lagligt sålda fyrverkerier används används i gängens sprängdåd vill polisens Bombdatacentrum att reglerna skärps.
Källa: Myndigheten för civilt försvar.
Läs mer här:
Granatvågen skakar Sverige: ”Gängen har skruvat på kranen”
