USA:s räntemarknad är gigantisk. Amerikanska obligationer finns globalt hos kapitalförvaltare och stater och har en enorm betydelse. Även på svensk mark är det en tung tillgång hos exempelvis pensionsförvaltare och fonder. Handeln med obligationer pågår dygnet runt.
– Den amerikanska räntemarknaden är i epicentrum för hela det globala systemet. Så fort du frågar förvaltare så har de alltid amerikanska statspapper i sin portfölj, berättar Robert Bergqvist.
Den senaste veckan har amerikanska statsobligationer och landets statsskuld varit i fokus. Den amerikanska statsobligationen med 30 års löptid har stigit till 5,27 procent – vilket är ovanligt högt. Som lök på laxen har den amerikanska statsskulden passerat rekordnivån 40 biljoner – 40 000 000 000 000 – dollar.
– En stigande skuld och stigande räntor blir en giftig cocktail tillsammans. För om du har både skuld och räntor som stiger måste man låna mer pengar för att betala räntor och amorteringar. Sedan ökar skulden ytterligare, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på banken SEB.
I veckan försökte USA:s finansminister Scott Bessent lugna marknaden genom att lova ökade återköp av statsskulden. Det dämpade ränteuppgången tillfälligt men gav ingen stadig nedgång. Marknadsaktörer kallade det för ”ett plåster på ett skottsår”.
Bessent har flaggat för ytterligare åtgärder, men inga detaljer är kända.
– Det låter som att det skulle kunna vara lite fler åtgärder för att få ner budgetunderskottet. Men det återstår att se. Det som oroar mig när jag tittar framåt är att skulden kommer fortsätta att öka, säger Robert Bergqvist.
Han ser flera risker med utvecklingen, både för den globala ekonomin och för den svenska. Ett exempel är att det kan bli dyrare för företag att låna pengar vilket kan spilla över på konsumenterna. Dyrare lån kan också påverka tillväxten i ekonomierna.
– Vi är mitt uppe i en period med väldigt mycket investeringar, och när räntorna går upp blir det dyrare och man kan skjuta på investeringar. Så det här kan få en tillväxteffekt i USA men även i Sverige.
Ett annat exempel är att förvaltare kan få det besvärligare.
– Många ränteportföljer går dåligt när amerikanska räntor stiger, säger Robert Bergqvist.
Det har att göra med att obligationer har ett pris på marknaden som påverkas av ränteförändringar. Det påverkar i sin tur innehaven i förvaltarnas portföljer. Det kan exempelvis slå mot obligationsfonder.
Även de långa bostadsräntorna kan påverkas av utvecklingen, menar seniorekonomen.
– När den amerikanska räntan går upp pressas det också upp i Sverige. Även om vi kan hålla emot till en viss del, med tanke på att vi har starka statsfinanser, kan vi inte helt frikoppla oss, säger han.
Robert Boije, chefsekonom på SBAB, håller med om att det kan bli en press uppåt på de bundna boräntorna. Men pekar också på att om intresset för de amerikanska räntepappren minskar på grund av landets höga statsskuld kan de svenska alternativen locka investerare och motverka en uppgång.
Samtidigt kan rörelser påverka bostadsmarknaden, menar han.
– Det är oftast så att förväntningarna på räntan på längre sikt kan påverka viljan att köpa bostäder och priserna, säger Robert Boije.
Fakta.Ordlista
Statsobligation: Ges ut av stater för att låna upp pengar. Den som köper den får en fast ränta under perioden och sedan tillbaka pengarna när obligationen löper ut.
Löptid: Tiden då en obligation gäller. I Sverige är två, fem och tio år vanligast.
Marknadsränta: Ränta som bestäms av utbud och efterfrågan när obligationer prissätts på en marknad.
Långa bostadsräntor: Bolån där räntan är densamma under en lägre period. Två och fem år är de vanligaste.
Läs mer:
Därför har Riksbanken höjd ränta i sikte
Riskbomber i svenskarnas sparfavoriter