Sveriges arvprins Gustaf Adolf har anlänt till Teheran, rapporterar Dagens Nyheter den 18 november 1934.
Teheran, huvudstaden i Persien (nuvarande Iran) ger prinsen och hans följe ett storståtligt mottagande. Shahen Reza Shah Pahlavi ordnar fest i dagarna tre, inkvartering i palats och äkta mattor i gåva.
Under den flera månader långa resan från Sverige, som sedan går vidare till Irak, Etiopien och Egypten, har Gustaf Adolf haft sällskap av sin yngre bror, den då 22-årige prins Bertil.
Prinsarna kör Volvo, understryks det i rapporterna hem till Sverige. Hovets orientaliska resa är ingen äventyrstripp, utan ett tidigt försök att marknadsföra svensk exportindustri.
Den kungliga charmoffensiven leder dock ingen vart denna gång. Världskrig och inre oro i Iran kommer emellan, så affärerna uteblir.
Gustaf Adolf, pappa till vår nuvarande kung Carl XVI Gustaf, omkommer i en flygolycka 1947. Men prins Bertil återser Iran i november 1974. En åldrande men likväl vital prins leder en 50 man stark handelsdelegation från Sverige: företrädare för industriföretag som vill etablera sig i Iran.
Oljekrisen 1973–74 har förvandlat Iran från ett perifert ökenland till en tummelplats för multinationella jättar. På något år har oljepriset i världen fyrdubblats.
Irans statschef, shah Mohammad Reza Pahlavi, vill använda oljeinkomsterna till att modernisera sitt rike.
Sverige håller sig väl framme i anbudskarusellen. Men den svenska regeringens täta Irankontakter får också kritik.
För lika engagerad som shahen är på det ekonomiska området, lika ointresserad är han av demokratiska framsteg. Enligt Amnesty International har Iran i slutet av 1970-talet minst 50 000 politiska fångar.
Inne i Iran leder politiska spänningar så småningom till öppen konflikt. I början av 1979 tar militanta shiamuslimer makten och utropar en islamisk republik. Shahen flyr.
Läget förvärras när Iraks diktator Saddam Hussein i september 1980 attackerar Iran, vilket leder till ett förödande, åtta år långt krig.
I november 1980 får socialdemokraternas ledare Olof Palme (från och med 1982 statsminister) uppdrag av FN att mäkla fred i Iran-Irakkriget. Det går emellertid trögt, trots Palmes idoga resor till Bagdad och Teheran.
Den 28 februari 1986 mördas Olof Palme på öppen gata i Stockholm. En av många alternativa teorier efter mordet är att motivet har med hans FN-uppdrag att göra.
”Iran-Irak-spåret” har aldrig gått att leda i bevis och är en av många lösa trådar i Palmeutredningen. Alldeles oavsett får kriget mellan de två länderna stor negativ påverkan på Sverige.
Trots kris och oro fortsätter den svenska Iranexporten att öka. Samtidigt som Palme medlar och Sverige officiellt står neutralt i Iran-Irakkriget, ägnar sig svenska företag som tillverkar krigsmateriel, framför allt försvarskoncernen Bofors, åt omfattande vapensmuggling till Iran. Bofors rundar exportförbudet till Iran genom falska mellanhänder. Bland annat köper Iran luftvärnssystemet Robot 70 och tonvis med krut till artillerigranater.
Den så kallade Boforsaffären utvecklas till en av de största svenska vapenskandalerna.
Ett decennium senare fläckar en annan händelse i Iran den svenska självbilden. I februari 1989 utfärdar nämligen Irans ledare ayatolla Khomeini en fatwa, ett religiöst påbud. Fatwan betyder en dödsdom mot den brittisk-indiske författaren Salman Rushdie. Han är fiende till ”islam, profeten och Koranen”, enligt ayatollan.
Det som framkallat ayatollans vrede är Rushdies bok ”Satansverserna”. Romanen innehåller kritik mot islamsk historieskrivning och ifrågasätter om Koranen verkligen är Guds ord.
Salman Rushdie tvingas gå under jorden, hans bok bränns på bål. Rushdie får massivt stöd från författar- och kulturorganisationer världen runt.
Dock inte från Svenska akademien, vårt lands mest kända kulturinstitution. Den dåvarande sekreteraren Sture Allén deklarerar att akademien ”inte uttalar sig i politiska frågor”.
Efter Alléns uttalande väljer tre ledamöter – Kerstin Ekman, Lars Gyllensten och Werner Aspenström – att lämna den ärevördiga inrättningen. Avhoppen utlöser en lång och sårig konflikt inom akademien som påverkar dess arbete under flera decennier.
Fatwan har aldrig formellt återkallats och hotbilden mot den nu 78-årige Salman Rushdie finns kvar. I augusti 2022 attackeras han i samband med en föreläsning i staden Chatauqua i delstaten New York. En 24-årig man rusar upp scenen och knivhugger Rushdie upprepade gånger. Författaren överlever attentatet men förlorar synen på ena ögat.
Alltsedan revolutionen 1979 har Iran och USA varit dödsfiender. President George W Bush kallade Iran för en av ”ondskans axelmakter” medan ayatolla Khomeini utnämnde USA till ”den store satan”.
Inte desto mindre sker ett försiktigt närmande mellan de bägge länderna i 2010-talets början. Barack Obama är amerikansk president och den förhållandevis västvänlige Hassan Rouhani vinner presidentvalet i Iran i juni 2013.
Obama talar sig varm för ett banbrytande avtal mellan den iranska regimen och ledande nationer i omvärlden. Tanken är att Iran går med på att begränsa sitt kärnteknikprogram, så att hotet att de ska utveckla atomvapen undanröjs.
Året efter, i juli 2015, lyckas sju parter – USA, Ryssland, Kina, Frankrike. Storbritannien, Tyskland och EU – nå en överenskommelse med Iran. Regimen i Teheran går med på att kringskära sitt kärnenergiprogram i utbyte mot slopade handelssanktioner.
Genombrottet bidrar till att svenska exportföretag hoppas på en ny vår i Iran. När statsminister Stefan Löfven (S) besöker Iran i februari 2017 har han sällskap av en stor delegation från näringslivet som vill stärka handeln.
Resan blir både framgångsrik och nedslående.
Visserligen träffas det avtal till ett värde av närmare tre miljarder kronor. Bland annat presenterar Scania en order på 1 300 stadsbussar.
Men den borgerliga oppositionen kritiserar Iranaffärerna och fördömer att kvinnorna i den svenska delegationen bär den i Iran påbjudna slöjan under besöket.
En annan fråga som kommer upp i samband med Löfvens besök är fallet med den Sverigeboende iranske forskaren Ahmadreza Djalali. Han greps i Teheran i april 2016 på oklara grunder.
Vid Stefans Löfvens besök hade Djalali suttit fängslad i tio månader. Men statsministern var mycket fåordig om fallet och det är oklart i vilken mån han uppmärksammade sina iranska värdar på Djalalis situation.
Iran visar inte Ahmadreza Djalali någon nåd. Hösten 2017 döms han till döden för spioneri, efter en rättegång som människorättsorganisationer bedömer som manipulerad. Djalali placeras i en dödscell i det ökända Evinfängelset.
Ahmadreza Djalalis tragedi får ytterligare en dimension i november 2019. Då grips iraniern Hamid Noury av polis på Arlanda. Mer än 30 år tidigare, sommaren 1988, var Noury behjälplig vid utomrättsliga processer där motståndare till Irans islamistregering dömdes till döden.
Nu har Noury lurats till Stockholm av exiliranier som bor i Sverige.
Eftersom han misstänks för grovt folkrättsbrott kan han ställas inför rätta i Sverige. Efter en långdragen rättsprocess döms han till livstids fängelse. När domen faller i Svea hovrätt den 19 december 2023 har Noury suttit häktad i över fyra år.
Regimen i Iran rasar och kallar domen ”destruktiv” och ”fundamentalt oacceptabel”. Men samtidigt har Iran en trumf på hand som kan betyda Nourys frigivning. I Evinfängelset i Iran sitter, förutom Ahmadreza Djalali, ytterligare en svensk man fängslad. Det är den 33-årige EU-tjänstemannen Johan Floderus som greps av polis i Iran i april 2022 när han var på privat besök i landet.
Likt Djalali anklagas han för brott mot gummiparagrafen ”korruption på jorden”. I januari 2024, bara veckor efter att Hamid Noury fått sitt livstidsstraff, döms Johan Floderus till döden. Men fyra månader senare, veckan före midsommar, är Floderus tillbaka i Sverige som en fri man.
Den svenska regeringen har efter förhandlingar med Teheran genomfört en fångutväxling, där Hamid Noury friges i utbyte mot Floderus. Ytterligare en fånge, svensk-iraniern Saeed Azizi, får också komma hem till Sverige.
Det är första gången något liknande sker i Sverige, men i Iran är förfarandet snarast rutin. Regimen i Teheran använder sig systematiskt av så kallad gisslandiplomati – utländska medborgare grips, fängslas och används som spelpjäser för att utvinna fördelar.
Men Ahmadreza Djalali omfattas inte av amnestin. Han blir kvar i sitt iranska fängelse där han lever under ständigt dödshot. För den iranska regimen har visat gång efter annan att de inte tvekar att verkställa dödsstraff – under 2020-talet har antalet avrättningar ökat ”alarmerande”, uppger Amnesty.
I maj 2023 avrättas svenskiraniern Habib Chaab, anklagad för terrorism. Och den 18 mars i år avrättas ytterligare en svenskiranier, en man i 35-årsåldern som greps i juni förra året och anklagas för spioneri.
Vid det här laget är relationerna mellan Sverige och Iran på bottennivå. Iran protesterar högljutt mot de uppmärksammade koranbränningar som skedde i Sverige inför Nato-inträdet 2024.
”Den svenska regeringen har rustat för krig mot den muslimska världen”, säger Irans ledare Ali Khamenei i ett uttalande.
Iran å sin sida anklagas av den svenska säkerhetspolisen Säpo för statsterrorism: svenska gängkriminella ska ha rekryterats för att utföra sabotage mot israeliska mål i Sverige.
När USA och Israel anfaller Iran den 28 februari i år påverkar det också de redan svårt sargade svensk-iranska relationerna. Svenska ambassaden i Teheran stänger, Scanias lastbilsexport stoppas och fordonsjättens sammansättningsfabrik i Iran står stilla. Hoppet om en blomstrande marknad, gödd av olja, har vissnat och dött.
Fakta.Religiös diktatur
● Formellt namn: Islamiska republiken Iran.
● Invånarantal: 91,5 miljoner.
● Huvudstad: Teheran, med 10 miljoner invånare (17 miljoner
med förorter).
● Statsskick: Iran är en islamisk republik, i praktiken en religiös diktatur. Det finns ett folkvalt parlament och en president, men konservativa religiöst lärda har den yttersta makten. Opposition tystas med fängelse, tortyr, spöstraff och avrättningar.
● Minoriteter: Perser är den största folkgruppen och tros utgöra runt hälften av Irans befolkning. Azerier utgör runt 20 procent, kurder cirka 10 procent och balucher runt 5 procent av befolkningen. Andra minoritetsgrupper är lurer, araber, turkmener, qashqaier och afsharer.
● Diaspora: Runt 4 miljoner iranier lever i exil utanför Iran. Sverige har över 120 000 invånare som antingen är födda i Iran eller som har minst en iranskfödd förälder.
Källa: Utrikespolitiska institutet, SCB
Läs mer:
Ingmar Nevéus: Därför fyller Trump krigskassan åt Irans regim
Källor: Han är ”respekterade ledaren” i Iran som Trump vill göra upp med
