Den klassiska novemberhimlen avtecknar sig mot en gul byggnad på en lika grå uppfart. Trots att det inte är en människa i sikte är det ganska lätt att lista ut vad som händer.
Rader av träpallar står staplade mot himlen och inne i lokalerna hörs ljudet av arbetande maskiner.
Här, i den lilla byn Forsa i Hälsingland, huserar koncernen ”ELE” som står för Ewald Larssons Efterträdare.
Allt började redan 1910 när Ewald Larsson köpte in sig som delägare i Kilafors sågverk. Familjens sågverk har avslutats och startats om flera gånger sedan dess, och styrs i dag av den tredje generationen. Koncernen förvaltar nu runt 11 500 hektar skog – ungefär 16 000 fotbollsplaner.
Men även om tiderna förändras finns flera av produktionsproblemen kvar från Ewald Larssons tid.
Och inte anade väl grundaren då att något som kallas artificiell intelligens skulle lösa biffen.
Mattias Ringström går fram till en maskin som slår in spikar i pallar på löpande band. Det här var en av de utmaningar som mötte honom när tog över som vd för Ele Forsa, den del av koncernen som tillverkar pallar, hus och emballage.
– Det är lätt att maskinen träffar kvistar i träet och då hamnar spikarna fel. Då kan det inträffa olyckor där någon får spiken i handen sedan, förklarar Mattias Ringström.
Just de här pallarna ska till Iggesunds bruk som stått på kundlistan sedan 60-talet.
Tidigare har de anställda själva försökt hitta spikarna, med varierande resultat.
– När pallarna skickas är de ofta staplade på tre meter och varje pall innehåller massor av klossar som ska kollas, och vi lyckades inte lösa det.
Mattias Ringström var inte så sugen på att lägga pengar på dyra skanningsmaskiner.
Han har dock studerat maskininlärning och jobbat i länder som Kina och Indien. De erfarenheterna använde han för att bygga en egen lösning med kameror och sensorer.
– Elektronik är så billigt nu. Men vi behövde först göra en stor datainsamling där systemet fick träna på tusentals bilder för att känna igen spikar som sitter fel. Svårigheten är att kvistar kan se ut som spikar.
Efter några felfria pallar stannar bandet plötsligt. Maskinen pekar ut den misstänkta spiken och redovisar en procentsats över hur sannolikt det är att den sitter fel.
Numera blir det nästan alltid rätt, men det tog lite tid.
– En gång slog jag in en stor spik för att visa en kund och då passerade den obemärkt förbi. Då fick vi träna om den igen.
De senaste årens lågkonjunktur har varit tuff. Priserna på virket som köps in har stigit samtidigt som företaget vittnat om en minskad efterfrågan. Under förra året sjönk intäkter från 138 till 125 miljoner kronor med ett resultat på strax över 3 miljoner kronor.
Hittills har AI-satsningen gett mer ur kvalitetssyfte än klirr i kassan, men komponenterna ska inte ha kostat mer än 25 000 kronor, enligt vd:n.
Planen är att tillämpa tekniken på flera områden, och maskininlärning används även för att minska spillet när virket sågas. Hållbarheten är en annan utmaning för branschen och Ele har som mål att sänka koldioxidutsläppen med 42 procent till 2030.
Mattias Ringström visar upp ett gäng små klossar som ska fästas under pallarna. De är tillverkade av spillvirke och träets egna lim.
– I dag eldas spillet upp för att värma anläggningen. Vi vill minska förbränningen och hitta bättre alternativa användningsområden, förklarar han.
Mattias Ringström tog nyligen initiativ till en lokal AI-satsning i Gävleborg. Nu samlas runt 15 tillverkningsföretag för att dela erfarenheter och samarbeta. Nätverket drivs av IUC Gävleborg i samverkan med innovationshubben Propell och forskningsinstitutet Rise.
– Sverige halkar efter inom AI. Det kanske inte är så viktigt i dag men vad händer om fyra eller tio år? Det är viktigt att vi hänger med för industrins konkurrenskraft.
Han betonar vikten av att AI skapar värde, och noterar att osäkerheten kring hanteringen av företagsdata fördröjer utvecklingen av tjänster.
Ele har precis startat ett nytt projekt där de bygger en egen typ av Chat GPT som ska stötta i produktionen för att undvika driftstopp.
– Inom tillverkning har det skett en effektivisering under en lång tid med bland annat robotisering. Den stora förändringen med AI är nu inom administrationen.
Och frågan om i vilken utsträckning AI kommer att ta våra jobb är ständigt på tapeten.
Mattias Ringström ser det hittills mer som ett stöd i arbetet än ett hot.
– Tekniken utvecklas dock snabbt så det är svårt att veta vad som kommer att erbjudas i morgon.
Läs mer:
AI kan rädda klimatet – om techjättarna regleras
Från noll till miljarder i rekordfart: ”Jag tänker inte så mycket på pengar”
Open AI, Nvidia och Meta – så hänger AI-bolagen ihop
