Kreml har utfärdat en arresteringsorder mot honom och han har listats som en ”utländsk agent” – men i övningen som organiserats av Die Welt var det Alexander Gabuev som satt bakom spakarna på den ryska krigsmaskinen.
I december samlades militäranalytiker, politiker och tidigare generaler på Bundeswehrs universitet i Hamburg för att, för första gången offentligt i Tyskland sedan Andra världskriget, genomföra en storskalig krigssimulering.
Övningen slutade med rysk framgång och att landet ockuperade delar av Litauen. Både Tyskland och Polen blev tagna på sängen av Rysslands strategi och USA ville inte aktivera Natos artikel 5. Militäranalytikern Jörgen Elfving beskrev det amerikanska agerandet i övningen som realistiskt och på säkerhetskonferensen som hölls i München i helgen var det många som vred och vände på hur trolig utgången i simuleringen faktiskt var.
Alexander Gabuev är ordförande för forskningsinstitutet Carnegie Russia Eurasia Center i Berlin – dit han omlokaliserat efter att institutets avdelning i Moskva tvingats till avveckling i början av 2022. Institutet studerar rysk utrikespolitik och rysk krigsföring och har klassats som en ”icke önskvärd organisation” av Kreml.
I övningen, som gjordes i samarbete med Helmut-Schmidt-universitetet, hade analytikern Tysklands förra vice underrättelsechef Arndt Freytag von Loringhoven vid sin sida. Han agerade som den ryska utrikesministern Sergej Lavrov.
”Ryssarna” tog fram en doktrin och strategier för en militär operation. Inga scenarion var förutbestämda. I de andra rummen på universitetet satt grupper som representerade bland annat USA, Tyskland, Polen och Litauen.
Besluten i simuleringen skulle utgå från hur deltagarna bedömde att statsledningarna skulle agera i verkligheten. Den ryska delegationen valde att utnyttja oenigheten bland de allierade i väst.
– Vi bestämde oss för att skapa ett överraskningsmoment, säger Alexander Gabuev.
Med hjälp av drönare minerade Ryssland marken kring de tyska baserna i Litauen och dessutom etableras en korridor mellan exklaven Kaliningrad och Belarus.
Operationen tydliggjorde det ryska försprånget när det kommer till att använda drönare i stridssituationer.
– Det är fakta att ingen västlig armé kan använda drönare i lika stor skala som Ryssland. Vi kunde kontrollera den här korridoren från luften, utan att ens behöva gå in i Litauen. Vi kunde sitta på säkra positioner i Belarus och Kaliningrad.
Det enda landet som har en någorlunda likvärdig drönarkapacitet är Ukraina – som tvingats bygga upp den kapaciteten under kriget.
– Och det finns ingen garanti om att Ukraina kommer springande för att hjälpa Nato och riskera ukrainska liv, eftersom Nato inte visat sig vara beredda att bistå Ukraina med trupper, säger Gabuev.
Den ryska militäroperationens egentliga syfte doldes av en påstådd humanitär insats för den ryska befolkningen i Kaliningrad och USA erbjöds övervaka situationen på plats, men avstod.
De bedyrade för den fiktiva amerikanska administrationen att de inte alls hade några planer på att ockupera litauiskt territorium, och det var nog för att de skulle hålla sig borta, säger Alexander Gabuev.
– Det mest lärorika med den här övningen var att se hur Tyskland, Europas största militärmakt, agerade utan amerikanerna vid sin sida. Och det var intressant att se deras tveksamhet.
Syftet med övningen var att ta reda på vilka komplikationer som kan uppstå och vilka dilemman Nato kan ställas inför vid en eventuell rysk attack.
– Övningen i sig ger oss inte nya möjligheter att förutspå vad som kommer hända, men den satte fingret på Europas svagheter, säger Gabuev.
