”Vi fick andra oönskade effekter med minskad mångfald, som var mer omfattande än vi förutsåg. Därför tar vi nu ett steg tillbaka och ser över processen i sin helhet” meddelar lärosätet i ett pressmeddelande.
Det som hände var att andelen antagna kvinnor kraftigt sjönk och en manlig majoritet växte, visade en analys från Universitets- och högskolerådet (UHR) tidigare i höst.
Prestigefyllda Handelshögskolan, där konkurrensen om studieplatserna är stenhård, skärpte sina behörighetskrav i ett försök att sålla bort eventuella sökande med glädjebetyg. Handels, med rektor Lars Strannegård i spetsen, hade helt enkelt fått nog av rapporter om hur vissa gymnasieskolor ger sina elever omotiverat höga betyg.
Kraven skärptes så att de sökande, utöver gymnasiebetyg, måste ha ett högskoleprovsresultat på minst 1,25 poäng för att kunna konkurrera om studieplatserna. Den poängnivån når cirka en femtedel av alla provskrivare i landet.
Följden i Handels fall blev att färre klarade behörighetsspärren, och framför allt bland kvinnorna. Av dem som till slut antogs var 29 procent kvinnor – en kraftig minskning jämfört med de närmast föregående åren då andelen var 39 procent.
Handelshögskolan slopar nu kravet på högskoleprov och ska göra en ”bred översyn” av sin antagningsmodell.
”Som en internationell handelshögskola kommer vi att hämta inspiration från ledande lärosäten i världen. Vår ambition är densamma som alltid, att attrahera och välkomna de allra bästa studenterna”, kommenterar rektor Lars Strannegård i pressmeddelandet.
