Den militära övningsplatsen i Badain Jaran-öknen i Inre Mongoliet syns tydligt på de nytagna satellitbilderna – och understryker enligt internationella experter Kinas metodiska sätt att gå till väga.
Redan för sju år sedan siktades formerna av ett amerikanskt hangarfartyg i full skala och kopior av minst två jagare av så kallad Arleigh Burke-klass, då i Taklamakanöknen i regionen Xinjiang.
Den anläggningen är utrustad med ett omfattande rälssystem, enligt tidigare satellitbilder, och bedöms ha byggts om flera gånger.
– De tredimensionella kopiorna av de amerikanska jagarna kan ge övning i att spana efter radarsignaturer. Modellerna rullar på skenor som ska ge träning i att skjuta mot rörliga mål, säger Per Olsson, försvarsekonom vid FOI, som följer Kinas militära modernisering.
Det är något helt annat än tidigare övningar då en stor, uppmålad betongplatta i öknen användes som mål. Platsen träffades med robotar och reparerades många gånger.
– Det kan se imponerande ut när robotar lobbas in från hundratals kilometers håll, men från ett militärtekniskt perspektiv är fartyg rörliga mål. Det handlar om en ”kill chain”: att upptäcka fartygen på satellit, skjuta mot dem, uppdatera informationen och i en övning träffa något som rör sig, säger Per Olsson.
Den nyare anläggningen i Taklamakanöknen i regionen Xinjiang ligger cirka 1 000 kilometer från den tidigare och verkar betydligt mer avancerad. Detaljrikedomen på några av målen och massor av utplacerade sensorer tyder enligt experter på att anläggningen ska användas under lång tid. Spår efter verklig vapenverkan syns inte.
Fakta.Kinas militär växer
Kinas officiella militärbudget ligger år 2026 på motsvarande cirka 2 540 miljarder kronor, vilket är näst mest i världen efter USA, runt 8 570 miljarder kronor.
De senaste tio åren har försvarsutgifterna ökat med i genomsnitt 7 procent om året i Kina.
Men utländska experter bedömer att Kina lägger mer pengar på sin militär än vad som framgår officiellt.
Framför allt understryker övningsplatserna vikten Kina lägger vid att utveckla vapen som kan användas mot stora fartyg. Det senaste i raden som börjat massproduceras är en ballistisk sjömålsrobot kallad YJ-20, som visades upp första gången officiellt vid en militärparad i Peking för ett år sedan.
Den är hypersonisk – det vill säga färdas över fem gånger så snabbt som ljudhastigheten – och anses näst intill omöjlig att stoppa. Den är skräddarsydd för att avfyras från en viss typ av kinesisk jagare. Räckvidden på cirka 1 500 kilometer beskrivs som anmärkningsvärd. Och enligt experter har roboten kapacitet att sänka stora fartyg, även ett hangarfartyg, med en enda träff.
– USA:s militärmakt i regionen är beroende av sina hangarfartyg och flygbaser när de för krig. Kina försöker neutralisera dem båda, säger Per Olsson.
– Därför är den kinesiska planen att hålla stora amerikanska fartyg borta från Kinas närområde så att USA inte vågar komma till Taiwans undsättning i händelse av militär konflikt.
Kina har också landbaserade sjömålsrobotar och ubåtar med kryssningsmissiler samt bombplan som kan träffa USA:s hangarfartyg.
Kineserna vill, enligt forskaren på FOI, tvinga ut de amerikanska hangarfartygen så långt att de förlorar sin betydelse. De kan inte ligga hur långt bort som helst, eftersom flygplanen då kommer att dra för mycket bränsle om de startar långt från sina mål.
Andra satellitbilder har visat att Kina byggt vad som liknar en replika av kvarteren runt det taiwanesiska presidentpalatset i Taipei. Kopian beskrivs vara detaljerad, men i stället för grönskan på Taiwan omgärdas imitationen av ökenlandskapet i Inre Mongoliet, 1 200 kilometer väster om Peking i norra Kina.
Det kinesiska kommunistpartiet ser på det självstyrande Taiwan som en del av Kina och utesluter inte, enligt en återkommande formulering, att använda våld för att lägga ön under sig.
När konturerna av bygget framträdde i sin helhet på satellitbilder 2021 skrev webbsidan Taiwan News att ”Kina skapar en Taipei-attrapp för att träna för en invasion”.
– Först handlar det om det rent militärtekniska, men sedan också om propaganda. Kineserna vet att de syns på satellitbilder. När de gör så här är det meningen att det ska synas över världen, säger Per Olsson.
– De vill sända budskapet: ”Ja, titta vi är redo att störta den taiwanesiska regeringen och vi övar för att sänka era fartyg. Tänk inte tanken att komma till Taiwans räddning”. Sant eller inte, men det är en del av den psykologiska krigföringen, säger han.
Internationellt bedöms det även som en uppvisning riktad mot den kinesiska hemmapubliken för att underblåsa nationalistiska stämningar.
Redan 2015 blev det känt att den kinesiska militären gjort en kopia av det taiwanesiska presidentpalatset på en plats i Inre Mongoliet. En simulerad stormning av byggnaden visades i kinesisk tv. Bilder av militär träning på platsen runt palatset publicerades på arméns webbplats.
Men när den nya kinesiska kopian av Taipeis centrala delar blev känd för två år sedan tonade Taiwans försvarsminister ner saken.
Det är ofrånkomligt att den kinesiska armén gör sådana imitationer, sade Chiu Juo-cheng, och tillade att Taiwan också har förmåga att bygga kopior av utländska platser för att träna sin militär.
Kina har en stor industriell bas och förbättrar ständigt sina vapen. För ett år sedan rullade många nya kinesiska vapensystem fram under en militärparad i Peking. Ändå finns det, enligt Per Olsson, en tydlig tendens bland omvärldens experter att ifrågasätta om de kinesiska vapnen kommer att fungera i praktiken. Själv utgår han ifrån att en stor del av dem kommer att kunna användas för sina ändamål.
Kina har i dag fler krigsfartyg än USA, som däremot har det största tonnaget, fler hangarfartyg och stora atomubåtar. Men Kina tillverkar i en högre takt än USA och minskar försprånget.
– USA har insett att skeppsbyggande inte är en kapplöpning de vinner långsiktigt och därför finns det många röster för att satsa på alternativ som sjödrönare i stället, säger Olsson.
– Det är ett kostnadseffektivt sätt att kontra på. Samtidigt är Kina världens ledande drönarproducent, och satsar väldigt hårt på militära sjödrönare själva, så jag är tveksam till om det är lyckat på lång sikt för USA.
Sak samma håller nu på att hända med stridsflygplan, som redan har skett med fartygen.
– Kina lär gå om inom några år i antalet flygplan. De kanske inte är lika bra som de amerikanska, men de är så många och de kommer att användas på hemmaplan. Det kan kompensera för USA:s kvalitet.
– Med sitt flygvapen har USA bombat alla flygfält och fått luftövertag, vi har sett det gång på gång, senast i Iran. Flyget har varit USA:s stora domän. Vad händer när USA inte längre har det övertaget? frågar sig den svenske experten.
Kina är tveklöst världens näst största militärmakt och avståndet till USA minskar på många områden.
– Men det kan vara svårt att förstå vilket enormt militärt övertag som USA har jämfört med alla andra. Och hur svårt det är att komma ikapp. Det kan vara bra att ha i tankarna när Kina skjuter mot saker i en öken.
Och trots stormaktsrivaliteten handlar det, enligt den svenske militäranalytikern, inte endast om Kina mot USA.
– Många tycks tro att det största hindret för Kina att ta Taiwan är USA – det kan vara en farlig självbild som taiwaneser har att de inte klarar sig utan USA, och det är en bild som Kina gärna förstärker.
– Men faktum är att Taiwan har svår terräng och är väldigt tungt beväpnat med egna missiler, egen drönarproduktion och sammantaget ett starkt försvar på egen hand.
Fakta.Kineser flydde till Taiwan
Befolkning: 24 miljoner invånare.
Huvudstad: Taipei.
● 98 procent av befolkningen är kineser, varav runt en tiondel är fastlandskineser. Majoriteten identifierar sig som taiwaneser och inte kineser.
● Efter att ha förlorat inbördeskriget mot kommunisterna i Kina flydde över 1,5 miljoner kineser från fastlandet till Taiwan 1949. Kinesiska nationalister tog makten på Taiwan.
Sedan dess gör Kina anspråk på Taiwan som en av sina provinser.
Läs mer:
Utrensning i Kinas militära ledning alla är korrupta på den högsta nivån