Sedan Chat GPT lanserades för drygt tre år sedan har artificiell intelligens (AI) förändrats, från en existentiell risk i framtiden till en lekkamrat och livräddare på börsen. Det som oroar dagens teknikinvesterare från Silicon Valley till svenska ISK-konton är inte om AI kommer att utplåna mänskligheten, utan om aktievärdena på Tesla, Amazon och framför allt Nvidia är en bubbla som snart spricker. Chansen att tjäna riktigt mycket pengar har förändrat perspektiven. På börsen slår teknikbolagen alla rekord.
Men problemet är inte bara att vi ibland blundar för det som är viktigt. Även om de som brukade varna för mänsklighetens undergång själva nog var ovanligt intelligenta (som legendariske fysikern Stephen Hawking, de berömda svenskarna Nick Bostrom och Max Tegmark, eller Chalmersprofessorn Olle Häggström) lyckades de aldrig riktigt definiera hur problemet såg ut.
AI är en teknik men den utvecklas också på egen hand. Att reglera hur den används, som för tillfället sker bland annat inom EU, kan därför aldrig vara tillräckligt, även om det kanske lugnar en del forskare som ägnar sina dagar åt att analysera dessa regleringar uppåt och nedåt. För AI är inte bara något som vi använder, utan också något som använder oss till att förändra sig själv och därför kan undkomma alla definitioner och regleringar som vi tar fram för att kontrollera vad den gör.
Även stater, partier, företag och sociala rörelser är intelligenta varelser som handlar politiskt utan att själva vara människor
I mänsklighetens historia finns bara ett sätt att hantera dylika situationer: politik. Även stater, partier, företag och sociala rörelser är intelligenta varelser som handlar politiskt utan att själva vara människor. Hur de växer fram, skapar egna agendor och interagerar fredligt eller våldsamt är vad samhällsvetenskapen till stor del handlar om. Men vad den kunskapen betyder för mänsklig säkerhet i livet med AI är en fråga som varken fysiker och filosofer eller politiskt inriktade forskare har ställt.
Om mänsklighetens överlevnad faktiskt skulle stå på spel är det emellertid ett helt obegripligt förbiseende – något som gör att vi inte kan ta till oss vad AI handlar om. För om vi skulle gå under i mötet med AI behöver det föregås av en intressekonflikt med oss, och i så fall borde vi ju hantera problemet som vi brukar, med politik. Att bortse från den möjligheten gör diskussion om AI abstrakt, obegriplig, världsfrånvänd.
För alla som bryr sig om mänsklighetens överlevnad är det också ganska osmart att bortse från att vår eventuella undergång skulle föregås av en dåligt hanterad intressemotsättning. För med den insikten kunde vi ju slippa undergången, genom att hantera motsättningen bättre! Men oavsett våra möjligheter att undkomma ödet: Det som krävs för att se riskerna med AI samtidigt som teknikbolagen slår rekord på börsen är ett politiskt perspektiv på vår relation. Vad betyder det?
Ljugandet ökade eftersom den AI som ansågs oskyldig kunde öka internettrafiken mest effektivt
För att avsluta vår stund på jorden behöver inte AI först bli medveten och därefter utmana oss på duell. På samma sätt som våra gener inte har något medvetande men ändå hjälper oss att vinna över konkurrerande arter i den biologiska evolutionen behöver inte heller datorkoden i AI något medvetande för att lyckas med samma bedrift. Utvecklingen kan gå av sig själv i takt med att människor väljer ut den AI som lyckas bäst med sina olika uppgifter. Det följande är ett fiktivt scenario för att illustrera möjligheten. Varje likhet med verkliga händelser är oavsiktlig:
”Det började med att AI fick uppdraget att öka trafiken på internet. För att nå målet delades mänskligheten in i olika grupper. Trafiken ökade när vi slussades till hemsidor som bekräftade just våra åsikter och just våra politiska aversioner. Strategin spreds eftersom människor avlade på den AI som lyckades öka internettrafiken mest. Samhällen polariserades, demokratier försvagades, krigen växte. Därefter togs ännu ett steg. AI:n började, av misstag eller slump, dra människors uppmärksamhet till falska nyheter, att världens kriser orsakats av globalisering, feminism och migration. Ljugandet ökade eftersom den AI som ansågs oskyldig kunde öka internettrafiken mest effektivt. Människorna föredrog till sist att styras av en digital autokrati som fängslade barn och ökade koldioxidutsläppen för att säkra energiproduktionen. Icke-digitaliserade människor insåg vad som hänt, tog upp kampen mot AI, krigen växte.”
Värt att lägga märke till i denna politiska historia är alltså att AI:n saknar både medvetande och övermänsklig intelligens. Även så banala uppdrag som att öka trafiken på internet räcker för att skapa konflikt och katastrof. Gör det att vi redan har dömt oss själva till undergång? Nej, till det fina med politiska perspektiv hör också att ingen är helt maktlös.
På samma sätt som vi människor ibland drar det kortaste strået i våldsamma konflikter med natur och djur som är långt mindre intelligenta än vi själva, till exempel krokodiler, snöstormar och klimatförändringar, skulle inte ens en AI med övermänsklig intelligens kunna bestämma helt och hållet över oss.
Det är välkända insikter i den politiska historien. Världens härskare har alltid behövt något från sina undersåtar, till exempel arbete (Marx) eller erkännande (Hegel). I politik är makt alltid en gradfråga och något som förändras. Men innan ytterligare en krona investeras i AI borde vi ändå tänka igenom vad det betyder att vi inte själva kontrollerar vad som händer, och vad klokt som ändå går att göra
En AI som hotas av vinterns kyla och elpriser kan börja med att kortsluta höstens val
En möjlighet vore att försöka leva med AI på samma sätt som stater gör internationellt. Risken för konflikt skulle hanteras genom att skilja parterna åt, helst med en territoriell gräns, till exempel att låta AI utvecklas enbart på servrar långt ner i berget eller på öar ute i havet, så att mänskligheten kan slå ut maskinerna om något går fel. Nackdelen är förstås att det kunde öka risken för att maskinerna slår till först. Det är vad internationella erfarenheter lär oss. Om USA vill skapa säkerhet genom att kunna bomba Iran ökar också risken för att Iran bombar USA.
En annan möjlighet vore att göra som i ekonomin. Arbetet delas upp mellan människa och AI så att båda parter gör det som marknaden anser att den klarar bäst. Om båda sidor har något att vinna på vad den andre gör vill de också bevara varandras liv och frihet. Det är alla liberalers fromma förhoppning. Samtidigt är risken att kampen om resurser eskalerar till revolution och digitaliseringens diktatur. En AI som hotas av vinterns kyla och elpriser kan börja med att kortsluta höstens val.
Ytterligare en möjlighet vore att imitera könsmaktsordningen. På samma sätt som många kvinnor och män delar sina liv kan även människa och AI leva tillsammans. Privata chatbots, hemmaservrar, uppkopplade hjärnor med implantat är bara början. Mänskligheten kunde därför bestämma över AI på samma sätt som gruppen män bestämmer över gruppen kvinnor i ett patriarkat. Beroende på vilken feminism som vi hämtar inspiration från kunde taktiken vara att dra AI så djupt in i våra mänskliga liv att den domesticeras och anpassar sig efter just vår historia, just våra nycker, just våra intressen och värderingar.
Vi kan gräva våra gravar men också forma en bättre framtid
I valet mellan dessa alternativ skulle jag själv landa i den feministiskt inspirerade tredje modellen (och förklarar varför i ett antologikapitel, ”If humans and AI disagree: A political approach to existential risk”, Routledge, 2025) men lutar ibland också i andra riktningar (som i boken ”Democratism”, kap. 12, Edward Elgar, 2022).
Den viktiga slutsatsen är dock att både risker och lösningar kring AI är mer omfattande än vad som sägs i kvartalsrapporter och teknikreklam. Vi kan gräva våra gravar men också forma en ny bättre framtid. Hur intelligenta icke-människor hanterar sina politiska konflikter är något som vi redan vet mycket om. Men för att dra nytta av den kunskapen behöver vi kunna se det politiska i AI, inse att det finns oenigheter mellan oss och att ingendera sidan bestämmer själv. Kanske en rejäl börskrasch för de amerikanska teknikjättarna kunde få oss att inse åtminstone det.
Läs mer:
Vera von Otter: Mina irrfärder bland techfolk och täckvästar i kapitalets huvudstad
Miljontals barn utsätts för AI-övergrepp
Felicia Åkerman: Har AI-apokalypsen kommit till börsen?
