På Rosenlundsgatan 44B i Stockholm jobbar ett tiotal socialsekreterare tätt ihop med specialistsjuksköterskor, psykologer och specialistläkare, alla med djup expertis och erfarenhet av att hjälpa ungdomar att bli kvitt sitt bruk av droger eller alkohol. Det är hit, till Mini Maria Stockholm, som socialtjänsten i stadsdelen remitterar ungdomar när det finns oro för missbruk. Men det kan också vara föräldrar eller andra vuxna i ungdomarnas närhet som fattat misstanke eller så har den unga personen kommit via akuten på S:t Görans sjukhus, Maria Ungdom. En mindre del kommer också in via Mumin (se sidoartikel) eller genom eget initiativ.
– Att föräldrar tar direktkontakt med oss är en utveckling som vi önskat se. Att ungdomar ska kunna komma hit tidigare och inte behöva gå via socialtjänsten i stadsdelen för att söka vård, säger Caroline Malmstedt, socialsekreterare på Mini Maria sedan 2015.
Tillsammans med en psykolog eller sjuksköterska blir hon eller någon av hennes kollegor, som alla är utbildade socionomer, de första som ungdomarna möter när de kommer till Mini Maria.
– Vi utgår alltid från individen och familjen och gör en gemensam bedömning och kartläggning av vårdbehovet. Tillsammans tittar vi på allt från samsjuklighet och substansbruk till den psykosociala situationen, vilket lite förenklat är familjesituationen. Vi pratar också om varför vi är där och hur kontakten ser ut, säger Caroline Malmstedt.
Ungdomarnas bakgrund varierar självklart stort, i snitt har sex av tio stora svårigheter i skolan. En fjärdedel är inte behöriga till gymnasiet när de gått ut nian. Många har knepiga familjeförhållanden och är utsatta för våld. Ungefär 30 procent har neuropsykiatriska diagnoser.
– Vid behov har vi ett separat föräldrasamtal för att de ska kunna prata fritt om sin oro och vi kan prata om den drog, i dag oftast cannabis, som ungdomen använder. Inte ovanligt är att de också behöver hjälp med gränssättning och hur de ska kommunicera med sitt barn.
Efter den initiala kartläggningen startar en behandling där den unga personen får komma till Mini Maria en gång i veckan. Tiderna anpassas så mycket som möjligt till skolschemat, eftersom skolan är den starkaste skyddsfaktorn.
– Om det finns behov av stöd flera gånger i veckan så kan vi erbjuda det, men oftast är det en gång i veckan. Vilka av oss som är involverade beror på behovet. Om vi startar en Acra (Adolescent community reinforcement approach) omfattar den cirka 12 sessioner under tre månader.
Acra, som är rekommenderat av Socialstyrelsen för unga med substansbruk, bygger på KBT och syftar till livsstilsförändring genom att stärka positiva sociala sammanhang och kommunikationsfärdigheter. Ofta involverar man vårdnadshavare eller andra nätverk.
Behandlingen på Mini Maria bygger på frivillighet, men långt ifrån alla ungdomar är peppade på att komma dit. Mycket handlar därför om att bygga tillit, menar Caroline Malmstedt.
– Vi bygger mycket av tilliten genom hur vi förhåller oss till dem som är i rummet. Vi använder MI, en samtalsmetodik som stärker en individs egen inre motivation och vilja till livsstilsförändring. Det är ett icke-dömande förhållningssätt, som också handlar om att vara nyfiken, ställa öppna frågor och vara tydlig. Ungdomarna får vara arga och ledsna, vi står kvar och även om de inte ville komma hit från början är vårt mål att ha nöjda ungdomar och familjer när de går ut härifrån.
Här talar statistiken för Mini Maria Stockholm sitt tydliga språk. Hela 90 procent av de ungdomar som kom in under 2025 med ett problematiskt bruk av narkotika hade blivit av med detta vid avslutad behandling. Motsvarande siffra för alkohol var 94 procent. Vid den uppföljningen, som sker efter tre månader, kvarstod alkohol- och drogfriheten i motsvarande omfattning för såväl flickor som pojkar.
Det här är Mini Maria
Samverkansformen bakom Mini Maria i Stockholm har sina rötter i verksamheten Maria Ungdom, som startades 1966 vid Maria sjukhus på initiativ av Stockholms stad. I dag finns Mini Maria i många delar av landet och riktar sig till ungdomar upp till 20 år med alkohol- eller drogrelaterad problematik.
I det dagliga arbetet möter stadens behandlare ungdomar och deras familjer i ett helhetsperspektiv där substansbruk, skadligt bruk och beroende förstås i relation till livssituation, relationer och nätverk. Arbetet kan bland annat bestå av:
– motivations- och behandlingssamtal med den unga personen
– familjesamtal och stöd till vårdnadshavare
– samverkan med skola och andra viktiga aktörer
– stöd i att bryta riskfyllda mönster
– samordning med socialtjänstens myndighetsutövning
Läs mer:
Rekordbeslag av narkotika: ”Ny platå”
Ungas alkohol- och drogkonsumtion fortsätter minska
