Elin Åbergs patienter har olika symtom men en sak gemensamt. I kroppen har nivåerna av det kvinnliga könshormonet östrogen börjat svänga – eller störtdyka.
När män åldras sker en långsam minskning av hormonet testosteron. Kvinnor går däremot igenom en slags omvänd pubertet. En skör och stökig tid mitt i livet.
– Klimakteriet inträffar tokigt. Barnen börjar bli större, du är mitt i karriären. Kvinnor kan känna att de håller på att krascha men många förstår inte själva vad som händer, säger Elin Åberg.
Tidigare i höstas kom Socialstyrelsen med de första nationella riktlinjerna kring klimakterievård. Där pekar myndigheten på primärvården som behöver höja kunskapen och bli bättre på att hjälpa kvinnor med klimakteriebesvär.
Elin Åberg vet precis vad det handlar om. Tidigare när hon tog cellprov eller gav råd kring inkontinens kunde hon överraskas av kvinnors beskrivningar av diffusa men besvärliga symtom som påverkar hela livet.
Leder gör ont, lusten är borta, vardagen känns grå och jobbet övermäktigt.
– Något är fel och annorlunda. Många kan inte sätta fingret på vad det är men vill ha hjälp.
Frustrerad insåg Elin Åberg att hon själv var en del av vårdens klimakteriekarusell som missförstår symtomen, skickar vidare och ställer sist i kön eftersom klimakteriet inte är en sjukdom.
När möjligheten dök upp tog hon chansen att lära sig mer. Nu driver hon en klimakteriemottagning på Capios vårdcentral i Vallby i Västerås, med stöd av en läkare som signerar journalanteckningar, vidimerar provsvar och skriver recept.
I mottagningsrummet är ljuset dämpat. Elin Åberg har tagit med sig krukväxter hemifrån. Pyntat väggarna med konst och egenmålade bilder på bäckenbotten.
I den hemtrevliga och trygga miljön vågar kvinnor öppna upp om problematiska sexliv och känslor av otillräcklighet, berättar hon.
– Det är vanligt med skilsmässor i klimakteriet. Det händer mycket både psykiskt och fysiskt som påverkar. Om du får torra sköra slemhinnor gör det ont att ha sex och kanske har du en partner som inte förstår.
Symtomen som kvinnor upplever i klimakteriet är kopplade till sjunkande nivåer av hormonet östrogen som produceras i äggstockarna. När förändringen sker och hur den påverkar är väldigt individuellt.
Redan vid 35 minskar produktionen av könshormoner. I 40-årsåldern kan det börja märkas av. Det brukar kallas förklimakteriet.
– Hormonproduktionen blir opålitlig och svänger hit och dit. Vissa dagar kan vara bra, vissa katastrof, säger Elin Åberg.
I 50-årsåldern försvinner mensen för de flesta och kommer inte tillbaka. Cirka fem år före sista mensen sjunker hormonproduktionen rejält. Allt från hjärnan till slemhinnorna i underlivet påverkas.
Fysiska symtom som svettningar och vallningar känner många till. Men för de flesta är det psykiska besvär som har störst påverkan på livet.
Elin Åbergs patienter berättar om minnessvårigheter och en känsla av att inget är lätt och roligt längre.
– Du orkar inte träffa vänner. Jobbet fungerar sämre. Du får skriva post-it-lappar för att komma ihåg.
Men i stället för att tänka ”klimakteriet” så är det vanligt att vården tänker depression och utmattning. Skriver ut antidepressiva och sjukskriver, berättar Elin Åberg.
På klimakteriemottagningen upplever många kvinnor att de blir lyssnade på för första gången. Klimakteriet går inte att konstatera med ett säkert test. Därför behövs mer kunskap i vården och tid att prata om diffusa besvär.
Samtal och stöd, hormoner och lokalverkande östrogen. Valet av behandling utgår från vad kvinnorna berättar.
– För mig handlar det här jobbet om att öka livskvaliteten. Vad besväras kvinnor mest av, vad vill de ha hjälp med och hur kan jag hjälpa till med det, säger Elin Åberg.
I 60-årsåldern lägger sig stormen. Då har östrogenet planat ut på en låg nivå. För de flesta försvinner symtomen men det finns kvinnor som besväras av vallningar ända upp i 70-årsåldern.
Kvar är också torra och sköra slemhinnor som kan leda till inkontinens och urinvägsinfektioner. Men här finns hjälp att få, berättar Elin Åberg.
Nu hoppas hon att Sveriges regionpolitiker ska ta de nya nationella riktlinjerna på allvar och stärka klimakterievården.
Nya klimakteriemottagningar har öppnat upp. Men generellt sett är klimakterievården för dålig och ojämlik över landet.
– Kvinnor har äntligen börjat prata mer öppet om klimakteriet. Vi vet att många mår dåligt. Nu om någonsin behöver vården satsa på det här, säger Elin Åberg.
