Bänkarna står framför katedern. Målningar ligger på tork. Det hade kunnat vara en bildlektion på vilken skola som helst, om det inte vore för ordningsreglerna på väggen. Där står att det inte är tillåtet att rita pornografi.
– Yes. Då tar vi lite repetition. Vad är populärkultur? säger Hanna Waite, bildlärare.
SIS-hemmet Bärby ligger som utslängt i ett jordbrukslandskap öster om Uppsala.
Längst in på området, i två små hus, finns Sveriges yngsta sexualbrottslingar.
Tonåringar som dömts för våldtäkt, barnpornografibrott och andra grova sexualbrott.
Ungdomar under 18 år får avtjäna sina straff i form av sluten ungdomsvård på ett SIS-hem, istället för fängelse. Så har det varit i snart 30 år. Här får de gå i skola och i behandling.
Sexualbrottslingarna genomgår ett program som SIS har utvecklat och som kallas ”Stoppa”. Forskning visar att det är särskilt angeläget att nå fram eftersom unga har sämre självkontroll än vuxna. Ytterst handlar det om att förebygga en ny Nytorgsmannen, eller Hagaman.
Men ingen vet om behandlingen hjälper.
Yusuf greps redan när han gick på högstadiet och är placerad i ett av de två små husen längst in på området. Han blev förvånad när han kom hit.
– Jag trodde att det skulle vara tuffare. Mycket mer bråk. Men det är det sällan, speciellt hos oss är det väldigt milt.
Bärby är som ett litet samhälle, säger han. Hemma på avdelningen är det mattider, tevetider och läggdags. Internet och mobiltelefon finns inte. På väg till skolan som ligger i huvudbyggnaden ser han samma människor varje dag.
– Jag har liksom glömt bort utsidan. Det blir en helt annan värld här inne.
Fakta.SIS-hemmet Bärby
● SIS ungdomshem Bärby utanför Uppsala tar emot pojkar och unga män med psykosocial problematik samt kriminalitet och missbruk.
● De som placeras här är antingen tvångsomhändertagna via LVU, lagen om vård av unga, eller dömda för brott till sluten ungdomsvård enligt LSU, lagen om sluten ungdomsvård.
● Bärby är även specialiserat på behandling av unga sexualförövare och har två avdelningar för dem.
● Bärby har under flera år blivit omskrivet för olika missförhållanden. År 2025 visade en intern granskningsrapport hur SIS-hemmet upprepade gånger valt bort personal med rätt utbildning till förmån för personer som inte uppfyllt kraven. År 2022 rapporterades om säkerhetsbrister, att ungdomar inte fick den vård de hade rätt till och en utbredd tystnadskultur varpå 8 av 12 anställda i ledningsgruppen omplacerades.
● Den 3 april 2026 blev Helena Finér ny institutionschef på Bärby.
I början brukade bildläraren Hanna Waite läsa elevernas domar, men inte längre.
– Det är ungefär samma historier. Vissa har gjort jättegrova saker men jag kopplar bort det bara. Jag märker ändå ganska fort när någon har problematiska beteenden. Är högljudd, dominant, har konstiga åsikter om kvinnor, homosexuella.
De som har utländsk bakgrund kan uttrycka rasism mot svenskar, säger hon.
– Men även mot varandra.
Vad gör du då?
– Man får gränssätta och säga ifrån. Om tillräckligt många gör det kanske de tar med sig det till slut.
Alla som placeras på SIS har någon form av gränsöverskridande beteende och försöker påverka de anställda, säger enhetschefen Fatma Kizil.
– Genom att manipulera oss att gå emot varandra, skapa konflikter och hela tiden testa gränserna. Det är deras starkaste sida, att läsa av oss. Vi har ett otroligt svårt uppdrag.
Behandlarna är, till skillnad från lärarna, skyldiga att läsa på vad ungdomarna har gjort och får regelbunden handledning och reflektion.
– Ibland kan man ju faktiskt läsa om en våldtäkt mot en treåring, och få väldigt starka känslor.
Personalen försöker motivera killarna och de unga männen att gå i skolan och delta i behandlingsprogram inför den dag de släpps ut. Återetableras, på institutionsspråk.
– Att ha en sysselsättning är en jätteviktig skyddsfaktor, säger institutionschefen Helena Finér.
De yngsta ska tillbaka till grundskolan, vilket inte brukar vara några problem eftersom det råder skolplikt. Däremot kan det vara svårare att få gymnasieskolor att vilja erbjuda platser.
Intill klassrummet ligger en stor fordonsverkstad som slamrar och luktar olja. Läraren Patric Dahllöf förklarar att även ett truckkort kan vara biljetten ut i ett annat liv.
– Arbetsmarknaden för maskinförare är jättestor, plus att du tillåts ha ett brottsregister. Våra ungdomar får ju till exempel inte jobba inom vården.
Generalister och specialister. Så kallas de vanligaste grupperna av sexualförövare som kommer till Bärby. De förstnämnda begår alla typer av brott, medan de sistnämnda enbart ägnar sig åt sexuella övergrepp. De är mer socialt avvikande och isolerade.
Två mindre kategorier kallas grupp – som innefattar gruppvåldtäkter – och syskonövergrepp där problemen ofta är djupa i hela familjen.
Yusuf uppger att han själv blev utsatt för sexuella övergrepp som barn, och att det var först på Bärby som han vågade berätta om det.
– Min historia är en klassisk ”mamma träffade ny kille”. Han var väldigt manipulativ och våldtog mig och skickade mig även till andra män. Jag var nio år.
Yusuf går i traumabehandling på Bärby, och har även deltagit i behandlingsprogrammet ”Stoppa”.
Här kallas ingen för våldtäktsman, i stället pratas det om ”skadliga sexuella beteenden”.
– Vi skiljer på ett oacceptabelt beteende och på personen som fortfarande är älskvärd och som vi med kraft vill slussa åt rätt håll, säger psykologen Mia Jörgensen.
Behandlarna försöker inte heller få någon att erkänna det som han är dömd för.
– Oftast vill ungdomarna höra att ”klart att du är oskyldig” och att det är alla andra som varit dumma. Vi behöver komma in med mycket värme så att de ska orka jobba framåt så att det aldrig händer igen. Annars kan det leda till förnekande och ett låst läge, säger Mia Jörgensen.
I ett annars kalt behandlingsrum ligger ett pappersflygplan kvarglömt på golvet. In genom dörren kommer Adam och Chris, två storvuxna killar som skrattar och buffar på varandra när de slår sig ner för att delta i ”Stoppa”.
– Tja! Fan, det är första gången vi får fika! De mutar oss! säger Adam och hugger in på chokladbollarna.
Idag står färdighetsträning på schemat. Hur tankar, känslor och beteenden hänger ihop och vad samtycke är.
Freja Ogestad, behandlingssekreterare, påminner om hur man kan läsa av mimik och andra kroppssignaler hos människor för att förstå vad de vill. Och så talar hon om rätten att ångra sig, och om makt.
– Som nu. Du är chef och har nycklarna. Men när jag muckar snart, har jag mer makt för jag är större och har mer muskler, säger Adam.
Freja Ogestad nickar.
– Vi har pratat om att ni är långa och stora och behöver tänka på hur ni ska göra för att inte se hotfulla ut, eller hur?
På bordet ligger lappar med frågor som ska användas i ett rollspel för att träna samtycke, till exempel ”får jag låna din penna” eller ”kan vi byta stolar med varandra?”
Institutionschefen Helena Finér som sitter med drar en, vänder sig till Adam och läser innantill vad som står på lappen:
– Kan jag få ditt telefonnummer sedan?
Chris sneglar på Adam som snabbt boxar honom på överarmen.
Så klämmer Adam ur sig:
– Jaaa, jooo. Men, vad vill du ha mer då?
Det finns bara en forskarrapport som har gjorts av ”Stoppa”. Enligt den SIS-finansierade studien var nästan 8 av 10 ungdomar nöjda. Men där framkommer också hur svårt det är att genomföra behandlingen, och att mäta effekten.
Antalet deltagare var litet och någon kontrollgrupp fanns inte. Därför är det oklart om ungdomarna som gjorde framsteg påverkades av ”Stoppa”, eller av att de började leva under ordnade former på SIS och få medicin för eventuella diagnoser.
Majoriteten av sexualbrottslingarna i studien hade minst en förälder med utländsk bakgrund och kan ha anhöriga som bor utomlands, eller inte går att få tag på alls. Inom ”Stoppa” poängteras hur viktigt det är att viktiga vuxna finns med både under tiden på SIS och när ungdomen släpps ut, så att han fångas upp. Studien blottar hur ovanligt det är: nästan 7 av 10 anhöriga deltog inte, eller bedömdes som olämpliga.
”Stoppa” är resurskrävande och bara hälften av den personal som utbildade sig blev godkända. En behandlare rapporterade biverkningar hos fyra ungdomar i form av ökad stress och starkare attityder som stödjer sexuella övergrepp.
Anställda påpekade även att ungdomarna får träna på vardagliga situationer som inte är sexuellt laddade i en institutionsmiljö, och att det kan maskera skadliga beteenden.
I studien framkom också att det finns ett vi mot dem-tänkande hos personal som inte tror att ungdomarna kan förändras.
Så, lyckas ”Stoppa” stoppa nya, sexuella övergrepp? Frågan går till psykologen Mia Jörgensen som var med och tog fram behandlingen. Hon säger att data från studien pekar mot att den är hjälpsam.
– Men man behöver vara ödmjuk kring att nej, vi vet inte riktigt.
Fakta.Stoppa
Stoppa är heldygnsvård som ska hjälpa killar och unga män i åldern 13–21 år på SIS som har begått sexuella övergrepp att inte återfalla.
Stoppa har tagits fram av psykologer på SIS och är en förkortning Start, Teori Och Praktik, Paus, Avslut.
För närvarande används det på SIS-hemmen Bärby och Eknäs.
Stoppa utgår från KBT, dialektisk beteendeterapi (DBT) och motiverande samtal och ska minska återfallsrisken genom att stärka sociala och känslomässiga färdigheter och problemlösningsförmåga.
Behandlingsprogrammet pågår i 4-6 månader och innehåller gruppträffar om känslor, samtycke och beteende, individuella samtal med psykolog, träning i vardagssituationer och samtal med viktiga vuxna som till exempel anhöriga.
År 2025 publicerades en SIS-finansierad studie som visade att 79 procent av deltagarna var nöjda med behandlingen. Antalet deltagare var dock litet, 24 personer, och det fanns ingen kontrollgrupp. SIS får inte heller följa upp hur det går och har därför inga siffror på hur många som återfaller.
På frågan om vad som var nytt för Yusuf när han genomgick ”Stoppa”, svarar han allt.
– Det var mycket som man absolut inte hade lärt sig på utsidan. I den vanliga skolan nämner de samtycke någon gång, och så var det inte mer med det.
Yusuf tycker att han har förändrats.
– Jag tror att jag har fått bli mer mig själv.
Så tystnar han en stund.
– Sedan gäller det att omsätta det jag lärt mig i praktiken också.
Inom ”Stoppa” talar man inte om brottsoffren och alla barn, ungdomar och vuxna som har blivit utsatta för sexuella övergrepp och tvingas leva med konsekvenserna. Enligt psykologen Mia Jörgensen finns det ingen skillnad i återfallsrisk mellan de förövare som visar empati med sina offer, och de som inte gör det.
– Därför lägger vi inte behandlingsfokus där. Sedan kan det så klart spela roll rent mellanmänskligt, men vi jobbar med de faktorer som forskning visar minskar återfallsrisken.
Yusuf säger att han inte tänker på sitt brottsoffer.
– Nej.
Hur kommer det sig?
– När jag greps låg jag och grät en hel natt och bad om förlåtelse. Jag menar inte att den personen förtjänar vad jag gjorde, det är inte så jag tänker, men jag funderar inte längre på det hela tiden.
Han hävdar att han har en plan för framtiden, trots domen.
– Jag ser inte den som något hinder direkt. Speciellt inte kring jobb. Mitt drömyrke är något med tåg. Jag älskar tåg sedan jag var liten.
Omgivningens reaktioner då?
– Jag har kvar mina gamla vänner. Andra behöver inte veta allt om mig.
Den 1 juli börjar sluten ungdomsvård på SIS fasas ut och ungdomsfängelserna ta över. Även där ska det finnas behandling och skola med små klasser.
Så vad blir skillnaden? Martin Lardén, expert på återfallsförebyggande insatser inom Kriminalvården, säger att det är tiden efter avtjänat straff. När en ungdom släpps ut och det visar sig om han har kunnat förändras.
– Den största skillnaden är att det inte finns någon formell utslussning från SIS idag, säger Martin Lardén.
SIS får inte följa upp de som har avtjänat sina straff, medan nästan alla som lämnar fängelset fortsätter att kontrolleras via Frivården. Det kan till exempel ske via ungdomsövervakning, elektronisk fotboja och kontraktsvård, alltså vård som inte är frivillig.
– Kunskap om hur det går är naturligtvis viktigt för att kunna bedöma om vi träffar rätt med våra insatser, säger Martin Lardén.
Han uppger att Kriminalvården är rustade att ta emot de yngsta brottslingarna. I stället är det något helt annat som kan bli ett hinder när det gäller sexualförövarna. Behandlingen tar tid och därför kan det bli ett problem när domstolarna dömer ut korta fängelsestraff.
– Absolut. Det är jättevanligt. I dagens kriminalvård är majoriteten av alla fängelsedomar kortare än sex månader.
Vad gör ni då?
– Då får vi lägga krutet på Frivården.
Oavsett var de tonåriga sexualbrottslingarna avtjänar sina straff, poängterar Martin Lardén hur viktigt det är att personalen verkligen bryr sig om dem.
– I alla slutna sammanhang finns det stor risk att man stigmatiserar dem, eller till och med förnedrar dem. Det måste vi jobba hårt för att motverka. Vi vill ju inte skapa sämre personer ut, än vad vi fick in.
Yusuf, Adam och Chris är fingerade namn.
Fakta.Sluten ungdomsvård och ungdomsfängelser
● Tonåringar 15-17 år som begår grova brott döms i dagsläget till sluten ungdomsvård (LSU) istället för fängelse.
● Sluten ungdomsvård avtjänas på något av de 22 ungdomshem som Statens Institutionsstyrelse (SIS) driver och varar i minst fjorton dagar och som längst fyra år.
● Sluten ungdomsvård infördes 1999 utifrån tron att det skulle vara lättare att bryta ungas kriminalitet utanför fängelsemiljön.
● Andelen som återfaller i brott inom ett år efter avtjänad sluten ungdomsvård är 55 procent, medan samma siffra för fängelser är 41 procent enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
● När det gäller sexualbrott återfaller 8 procent av alla dömda i brott inom ett år. Samtidigt finns det ett mörkertal eftersom alla sexualbrott inte anmäls.
● Den 1 juli 2026 börjar sluten ungdomsvård fasas ut, något som väntas fortgå fram till år 2030-2031.
● I stället kommer ungdomar som begår allvarliga brott att från och med den 1 juli 2026 dömas till fängelse och placeras på Kriminalvårdens ungdomsfängelser för barn och unga under 18 år.
● I sommar räknar Kriminalvården med att ha 54 platser på särskilda barn- och ungdomsavdelningar på sex olika anstalter runt om i landet: Högsbo, Kumla, Rosersberg, Sagsjön, Skenäs och Ystad. Under 2027 ska det byggas ut till 300 platser.
● Det ska finnas både grundskola och gymnasieskola med små undervisningsgrupper, samt olika behandlingsprogram.
Läs mer
Ivos larm till Sis: Måste agera nu
Ministerns sågning av Sis: ”Aldrig haft förutsättningar”
Pojke hölls isolerad och fick mat genom en lucka i över tre dygn på Sis-hem
