Det första polisen brukade göra efter en dödsskjutning var att knacka dörr och samla in vittnesuppgifter. Men på många håll, inte minst i storstäderna, sitter myndighetens övervakningskameror nu så tätt att det ofta finns en bild av den misstänka skytten bara minuter efter larmet.
Polisens användning av kameror har ökat lavinartat under de senaste åren. Det handlar både om fast placerade kameror, tillfälliga kameror som placeras ut till exempel utanför en gängkriminells bostad, men också drönare. På hustak runt om i Malmö finns kameraförsedda drönare utplacerade, redo att skickas upp och styras från polisens kamerabevakningscentral för att filma en brottsplats.
En ny lag gör att polisen kan lägga på ytterligare ett lager, då myndigheten nu får använda AI-baserad teknik för att hitta en person i realtid. Ett sätt att snabbt få tag på en misstänkt brottsling menar polisen – men kritiker menar att metoden riskerar att inkräkta på oskyldigas integritet.
Tekniken är under införande i polisregion Öst och därefter står region Syd, där Malmö ingår, på tur. Förberedelserna pågår och i höst eller vinter kommer ansiktsigenkänning att vara en realitet i staden. Jimmy Lindin, chef för polisens kamerabevakning i region Syd, beskriver ett möjligt scenario där en misstänkt mördare har filmats av en poliskamera.
– Om vi då inte kan hitta den personen på andra sätt så kan vi efter ett beslut lägga in bilden i våra system och inom en geografisk radie ge detektion om personen rör sig förbi de kamerorna, säger han.
I dag täcks ”i princip hela Malmö” av polisens kameror, enligt honom. Även om inte varje gathörn filmas så finns det kameror uppe i alla områden. Han tror inte att det skulle gå att ta sig från centrala Malmö till Öresundsbrons fäste utan att någonstans längs vägen filmas av en poliskamera.
– Det skulle jag säga är omöjligt.
Rent tekniskt kommer ansiktsigenkänningen att kunna användas på allt som filmas av dem, men vissa av kamerorna är för högt placerade för att ett ansikte ska kunna upptäckas, tror Jimmy Lindin. Det är en av de frågor som ännu inte har ett svar eftersom införandet fortfarande är i sin linda.
Lagen tillåter inte bara sökande efter en misstänkt brottsling utan även efter ett brottsoffer, till exempel en kidnappad person. Varje ansiktsigenkänning kräver ett beslut av åklagare eller domstol, men polisen kan i vissa brådskande lägen fatta ett förhandsbeslut.
– Det måste vara absolut nödvändigt, vi måste tömma alla möjligheter innan vi använder detta, säger Jimmy Lindin.
Han säger att all användning kommer att vara spårbar, varje sökning loggas, och att personal som jobbar med kamerorna är säkerhetsklassade. Programvaran är utvecklad av svensk polis och enligt Jimmy Lindin är den teknik som används myndighetens egen.
– Det sparas i slutna system som ingen annan har tillgång till. Där är vi trygga. Svensk polis ligger långt fram inom teknikutveckling, säger han.
Men tekniken är kontroversiell och det saknas forskning om hur effektiv den är.
Kriminologen Emelie Pramberg Stiernströmer vid Malmö universitet har gjort en internationell kartläggning av studier om ansiktsigenkänning inom brottsbekämpning. De elva studier som hon hittat har främst handlat om ansiktsigenkänning som görs i efterhand, inte i realtid, och om inställningen till kameraövervakning snarare än effekterna.
”Jag tänker att vi varken ska omfamna tekniken okritiskt eller avfärda den på förhand. En teknik kan vara teknisk kapabel utan att dess brottsbekämpande effekter för den skull är vetenskapligt belagda”, skriver hon i ett mejl till DN.
”Det betyder inte att den saknar värde utan att vi ännu inte vet tillräckligt om när och under vilka förutsättningar den fungerar som avsett, hur stor nyttan är och vilka kostnader och risker den medför”, skriver Emelie Pramberg Stiernströmer.
Jimmy Lindin tycker att det är positivt att ansiktsigenkänningen diskuteras.
– Självklart finns det risk med all teknik. Det är därför det är så viktigt att man bygger ett robust system runt omkring med kontrollmyndighet i form av Integritetsskyddsmyndigheten. Det ska gå att få insyn, säger han.
Men han tror att polisen måste våga använda ny teknik för att inte bli omsprungna.
– Kriminaliteten blir allt modernare och skulle vi inte följa den utveckling som sker skulle svensk polis hamna alldeles för långt efter.
Fakta.Då får lagen användas
AI-system för ansiktsigenkänning i realtid får användas om det är absolut nödvändigt för att lokalisera eller identifiera en person som misstänks vara utsatt för människorov, människohandel eller människoexploatering eller som är försvunnen och misstänks vara utsatt för brott.
Om det finns en överhängande risk för att personen kommer att begå ett allvarligt brott som innebär fara för annans liv eller fysiska säkerhet.
Som skäligen kan misstänkas ha begått ett visst allvarligt brott för vilket det i straffskalan ingår fängelse i fyra år eller mer eller sådant straff kan följa för försök, förberedelse eller stämpling till sådana brott, i syfte att utreda eller lagföra brottet.
Som dömts för ett sådant allvarligt brott, i syfte att verkställa den straffrättsliga påföljden.
Användningen av tekniken ska vara proportionerlig och det ska krävas ett tillstånd från åklagare eller domstol. I brådskande fall ska användning dock få påbörjas utan tillstånd och då ska en ansökan om tillstånd göras inom 24 timmar.
Källa: Riksdagen