30-åriga Anita Giordano knyter näven, blinkar med sina långa ögonfransar och utbrister:
– Liberta! (frihet).
Utanför det luftiga rummet på 22:a våningen på sjukhuset Phyathai tronar Bangkoks skyskrapor. Men Anitas blick är fäst i en spegel med blommor på och texten ”baby bright”.
I den ser hon, som föddes som pojke, för första gången sin vagina. Hon har väntat på det här ögonblicket i hela sitt liv.
– Jag är så nöjd. Nu är det som det ska vara. Jag behöver inte längre tejpa för att gömma min penis när jag går till stranden. Nu är jag en hel kvinna, säger hon.
***
Italienska Anita Giordano kommer från en by utanför Bari och är en av tusentals transpersoner som varje år åker till Thailand för att göra en så kallad könsbekräftande operation. De anländer från hela världen. USA, Australien, Kanada, Polen, Mellanöstern, i allt högre grad Kina – och Sverige.
Anledningarna till att de inte gör operationen i sina hemländer varierar. En del, som svenskar, orkar inte vänta den långa tid det tar från att komma ut som transperson till att få en diagnos om könsdysfori och därefter stå i kö för operation. Andra kommer från länder som inte har kunskapen att göra könskirurgi. I Thailand kan de välja på ett stort antal kliniker och ett hundratal kirurger.
– Här i Thailand har vi en kultur som accepterar transsexuella. Och vi har många kirurger som kan göra den här typen av operation. Konkurrensen är stor och vi tävlar med varandra om att bli bättre, säger kirurgen Burin Wangjiraniran.
Han är en lågmäld man som utfört underlivskirurgi i snart 25 år vid kliniken PAI som grundades av kirurgen Preecha Tiewtranon. Tiewtranon var den första att 1975 utföra könskorrigerande kirurgi i Thailand. Sedan dess har han lärt upp ett stort antal andra kirurger, däribland doktor Burin Wangjiraniran.
– Utmaningen är att alla har olika anatomi. En del har stora genitalier, andra små. Om penisen är väldigt stor kan vi få problem med för mycket överskottshud till exempel. Om den är väldigt liten kan det vara svårt att skapa ett önskvärt djup i den nya vaginan.
På sitt lilla kontorsrum inne på kliniken visar doktor Burin på en dator hur operationen går till. Grundtekniken är att använda hud från penisen till att tillverka vaginan. Penisollonet används för att skapa klitoris, överskottshud blir till blygdläppar. Om allt går som det är tänkt ska patienten ha känsel och kunna få orgasm efter operation. En del patienter vill ha större djup än de runt 15 centimeter som denna procedur normalt sett ger. Då kan man använda en del av tjocktarmen.
– Piano, piano (lugn, lugn).
Anita vrider sig i obehag medan hon utropar orden till kirurgen Burin. Han gör 3-5 operationer i veckan och varje operation tar upp till sex timmar. En del kallar honom skräddaren – han är ”haute couture” säger de modemedvetna italienarna. Nu bevittnar DN när han tre dagar efter Anitas operation utför hennes ”vaginauppackning”. Det innebär att läkaren försiktigt avlägsnar bandaget som suttit kring könet efter operationen. Han klipper varligt och lägger blodiga bandage i en röd plastpåse. Sedan drar han långsamt ut en 30 meter lång tunn bomullspackning ur vaginan.
Det är Anitas första besök i Thailand och hon har ingen familj med sig. Men hon är inte ensam. Vid hennes sida står Charee Sripaisalmongkol, som jobbar som medicinsk agent åt kliniken, och de två italienskorna Giulia Samassa och Deborah Cianchi, som representerar Italiens organisation för transsexuella (TNI).
Charee Sripaisalmongkol håller Anita i handen och pratar lugnande om färgen på hennes nagellack när hon grimaserar i smärta. Medan doktor Burin arbetar sig igenom bandaget berömmer de tre hennes make-up och försäkrar med jämna mellanrum att allt ser bra ut. När könet börjar synas utropar de:
– Bellissima!
Och Anita håller med när hon till sist får en spegel och för första gången ser sin vagina. Chock och nervositet förbyts till glädje.
– Nu är jag en oskuld, säger hon och ler.
***
När vi några dagar senare träffar Anita har hon en urringad klänning på sig. Trots att hon har svårt att gå och kateter efter operationen glittrar ögonen piggt. Hon har nu flyttat till ett hotell intill kliniken och håller på att vänja sig vid sin nya kroppsdel.
– På ett sätt var det en chock att se den feminina delen på min kropp. Men samtidigt kändes det väldigt naturligt. Jag tänkte: äntligen har jag klarat det. Till sist har jag en vagina och känner mig som mig själv. Så tänkte jag på min mamma som dog för några år sedan. Det var en väldigt rörande stund för mig.
30-åriga Anita har levt som kvinna sedan 2019. Men redan som liten pojke kände hon sig annorlunda.
– Jag föredrog att leka med tjejer och barbiedockor. Det var inget jag tänkte på, ordet transperson fanns inte för mig. Men min mamma sa åt mig att sluta gå på tå, det såg ut som om jag hade högklackat på mig tyckte hon.
I skolan blev hon mobbad för att hon lekte med dockor och var tjejig. Då bestämde hon sig för att gömma den feminina sidan och bete sig mer maskulint.
Men till sist gick det inte. Rösten brister när Anita berättar om tillfället hon kom ut för sin mamma. Mamman var sjuk i cancer och Anita ville att hon skulle lära känna henne på riktigt. Hennes mamma förstod genast och berömde dotterns mod när hon första gången gick ut med en peruk på huvudet. Men alla accepterade inte förändringen. Anita blev av med sitt arbete och flera vänner vände henne ryggen.
– De skämdes för att umgås med mig, hittade på ursäkter för att inte synas med mig offentligt.
***
Den medicinska agenten Charee Sripaisalmongkol kryssar mellan filerna i Bangkoks täta trafik medan hon kör den korta sträckan mellan PAI:s klinik och sjukhuset där operationerna sker. I hennes jobb ingår allt ifrån att rekommendera hotell till patienterna till att svara på oroliga frågor de har inför och efter operationen. Hon hjälper dem ladda sim-kortet i mobilen, förklarar hur de ska hålla sin nya kroppsdel ren.
För henne, som haft det här jobbet i 16 år, är kön något helt odramatiskt. Det är bara ett av många organ på människokroppen.
– Jag pratar penis och vaginor hela dagarna. Man kan säga att jag är flytande i penis.
Däremot genomgår patienterna dramatiska känslostormar. Det de är med om handlar om mycket mer än bara kirurgi, konstaterar hon.
– Det är en livsförändrande operation som skapar stora behov utöver det medicinska ingreppet. Transpersoner behöver någon som får dem att känna sig bekväma, att de duger. Det är mitt jobb, att visa att de är okej oavsett vad andra tycker
Hon får vara något av en psykolog, trots att hon inte har någon utbildning i det. Om någon får en panikattack är det henne som läkaren kallar på. Då sätter hon sig med patienterna, lyssnar på deras oro.
– Jag stannar med dem, ser till att de är säkra och inte skadar sig. Folk får ofta panik efter operationen. De har brist på hormoner, gråter, skrattar eller blir galna. Du måste få dem att förstå att det är normalt, att de inte är galna.
Charees telefon plingar hela tiden. Hon har flera patienter att hålla reda på och ständig jour. Särskilt efter operationen har patienterna många frågor. Om utseendet, ska det se ut så här? Om smärta och om blödningar.
– För dem är det första gången men det är det inte för mig. Jag kan lugna dem och säga: det är normalt. Eller, du behöver träffa en läkare.
De flesta patienter på kliniken opererar sig från man till kvinna. Det är mindre komplicerat än tvärtom. För att få göra operationen måste de ha levt som kvinna i minst ett år och ätit hormoner. De behöver också intyg från två psykologer. Charee sorterar bort en del av typen ”jag vill bli en snygg tjej” redan i mejlen. Eller om någon gör det för sin pojkväns skull.
– Det du gör med din kropp måste vara för dig själv. Det är grundläggande. Gör det aldrig för någon annans skull.
Patienterna är rekommenderade att stanna i Thailand 3-4 veckor efter operationen så att eventuella komplikationer kan åtgärdas.
***
Nästan två meter lång sticker Anita ut när hon vant poserar inför kameran på en bullrig gata utanför kliniken. Sedan hon blev av med jobbet försörjer hon sig som influerare och delar sin omvandling med sina över 130 000 följare på Tiktok.
I Italien, till skillnad från i Sverige och de flesta andra länder, får transpersoner upp till 80 procents statligt stöd för kostnaden att göra en operation i utlandet. Dessutom hjälper transorganisationen TNI dem att snabba på könsbyte genom ett brett nätverk med psykologer, advokater och läkare. Grundarna Giulia Samassa och Deborah Cianchi åker flera gånger om året till Thailand med en grupp som ska operera sig.
– Vi hjälper dem med allt. Från det praktiska att skaffa nytt id till det emotionella. Ibland är det första gången de reser utomlands och de saknar sin familj. Då kan vi sova med dem så att de känner att någon bryr sig. Vi försöker skapa en stor italiensk familj. Lagar pasta och dricker vin, säger Deborah som själv har gjort könsbekräftande kirurgi i Thailand.
Trots att Thailand har en accepterande attityd till transpersoner får landet kritik från organisationer som Human Rights Watch. Anledningen är att den som genomgår ett könsbyte inte kan ändra sitt juridiska kön.
För Anita är inte det något problem. Hon är juridisk kvinna sedan några år och har nu återvänt till sin hemby i Italien. Nyligen la hon upp en video där hon hemkommen från Thailand med sitt nya kön firar sin 30-årsdag med tårta.
– Jag bryr mig inte längre så mycket om vad människor tycker om mig. Om vänner inte accepterar mig är det deras fel. Jag är glad som jag är nu och vill leva mitt liv.
Sitt nya kön har hon under ständig uppsikt:
– Jag tittar på min nya vagina hela tiden. Jag vill ha koll på att allt ser bra ut och att inget går fel. Det är en svår operation. Men om någon känner att de lever i fel kropp är det värt det.
Könsbekräftande underlivskirurgi
Vid underlivskirurgi görs klitoris av penisollonet. Kirurgen gör urinröret kortare och skapar en ny urinrörsöppning.
Hud från pungen och huden runt pungen används för att konstruera de inre och yttre blygdläpparna.
Efter operationen måste patienten regelbundet föra in en stav i slidan för att den inte ska dra ihop sig eller förkortas.
Begreppslista
Könsdysfori är när könsidentiteten inte stämmer överens med det kön en person registrerades som vid födseln och personen mår dåligt på grund av det.
Transsexuell är när en persons egenupplevda könsidentitet inte överensstämmer med det biologiska, kroppsliga könet. En del anser att detta är ett föråldrat begrepp eftersom det utgår från manligt och kvinnligt kön och inte inkluderar personer med ickebinär könsidentitet. I modern sjukvård används därför i stället ofta diagnosen köndysfori eller könsinkongruens.
Könsbekräftande vård: Hormonbehandling, samtal och könsbekräftande kirurgi erbjuds bland annat patienter som diagnosticerats med könsdysfori.
Dessutom kirurgiska ingrepp som hårborttagning och röstträning, bröst.
Thailand vill tjäna pengar på medicinska turister
Thailands regering har en uttalad plan på att bli globalt centrum för medicinsk turism och utmärker sig som ett av de mest hbtqi-vänliga länderna i Asien. Nyligen tog man beslut om att investera 145 miljoner baht, 42 miljoner kronor, på hormonterapi för transpersoner.
Ett par miljoner så kallade medicinska turister åker varje år till Thailand för olika typer av vård.
Thailands regering presenterade nyligen en vision om att vara globalt centrum för internationell hälsa 2034. Fyra områden pekas ut som särskilt prioriterade: könsbekräftande vård, hälsa och skönhet, IVF-behandlingar och tandvård.
Läs mer:
Krav på kortare väntan i transvården
Nu kan Filip byta juridiskt kön: ”Det känns som jag varit 14 år i tio år”
