Det var när två män greps för mordförsök i november 2024 som ärendet uppdagades. Vid gripandet togs en telefon i beslag. I den fanns chattar i den krypterade meddelandeappen Signal där en man i 20-årsåldern hade försökt beställa mord. Meddelandena fanns i en grupp med ett hundratal användare som främst inriktade sig på narkotikaförsäljning.
”Söker klivare bra betalt intresserad hör av dig!” stod i ett meddelande.
”Söker klivare akut bra betalt kontakta mig så snabbt som…” stod i ett annat.
”Klivare” är slang för personer som är beredda att mörda mot betalning. I ett tredje meddelande sökte han en ”jappare”, ett annat slanguttryck för någon som kan utföra en skjutning eller ett mord.
”Söker jappare asap”, skrev han då.
Det skulle dock visa sig att ingen nappat på meddelandena, vilket blev upprinnelsen för fallet som nu prövats i Högsta domstolen.
Mannen åtalades för stämpling till mord, men friades i både tingsrätten och hovrätten. Den lägre instansen pekade bland annat på att meddelandena inte hade besvarats och att de saknade konkret information. I hovrätten tog man också fasta på att Signalgruppen främst ägnade sig åt narkotikahandel och att mannen inte hade någon särskild ställning i förhållande till de andra i chattgruppen.
Riksåklagare My Hedström höll inte med. I sin överklagan till Högsta domstolen betonade hon vikten av att hindra den här typen av beställningsmord, som blivit ett vanligt modus operandi bland gängkriminella.
”Det är numera också vanligt att det är väldigt unga personer som tar på sig uppdragen och därigenom förstör eller riskerar att förstöra både sitt eget och andras liv. Det är heller inte sällan som helt utomstående personer drabbas eftersom risken för felskjutningar är överhängande”, skriver hon.
På tisdagen kom Högsta domstolens dom. HD anser att mannen genom att skicka meddelandena gjorde allt som krävdes för att försöka beställa mord. Man bedömer också att mordplanerna varit konkreta och att faran för brottet varit mer än ringa. HD dömer därför mannen för stämpling till mord.
”Högsta domstolen har kommit fram till att det varit fråga om ett försök till anstiftan oavsett om någon faktiskt tog del av meddelandet eller inte.”
