Detta är ett kåseri. Skribenten svarar för eventuella åsikter i texten.
Hur många VM-matcher har du sett? undrar en kollega.
Jag såg, till exempel, inte Sveriges uttåg. Det kändes på förhand som att bragdernas tider är förbi. Något gav gamla tiders svenska landslag förmågan att rensa, tråka och markera ut Argentina, Italien och England. I flärdens och underhållningens fotbollstid har detta något gått försvunnet.
Ni har säkert sett eller hört kampanjen från Svenska spel. Den har väl rullat några år. Budskapet: ”Allt var inte bättre förr”.
Bland annat går en spelare i 70-talspolisonger, stora som flundror, av planen. Han har håll. Har Janne ätit nåt olämpligt? Nej, några limpmackor, tio koppar kaffe, två milkshakes och en halv special. Så kommer det: ”Allt var inte bättre förr!”
Och det är ju sant. Akutsjukvården, godissortimentet och den politiska situationen i Polen och Tjeckien var sämre förr.
En sak var otvetydigt, tveklöst etthundra procent bättre. Fotbollen.
HUR var den inte bättre förr?
I mitten av 1980-talet spelade AIK:s mittfältare Jyrki Nieminen med en tipskupong i bakfickan. När spelet var tillräckligt långt från honom plockade han upp den och jämförde med Råsundas resultattavla. HUR är det inte bättre än när dagens spelare avslöjas med att dundra in självmål och ta en handfull gula kort för att de är djupt insyltade i en spelskandal med kriminella gäng?
Mitt svar på frågan om hur mycket VM jag sett är: Inte en minut. Jag är alldeles för fotbollsintresserad för det.
Det berättas för mig att en av våra landslagsmän har med sig en personlig fotograf till VM. HUR är sådan narcissism en förbättring från en tid när man bara såg spelarna i tidningen och ”Sportspegeln”, och det bara när de gjort något bra (eller fatalt uselt)? Annars fick man nöja sig med deras fejor som samlarbild i tuggummipaket.
Och Janne, han med polisongerna. I dag hade hans ätande kallats för ”kostintag”, det hade mätts och vägts sedan han var tolv, det hade handlat om snabba kalorier, proteinshakes och med stor sannolikhet lett till ätstörningar. HUR var det inte bättre förr när Janne fick tio kaffe (och ett par öl efter matchen) om han nu kände för det?
Mitt svar på frågan om hur mycket VM jag sett är: Inte en minut. Jag är alldeles för fotbollsintresserad för det.
Men som vanligt när budskapet är ”det var bättre förr” finns en djupare sanning bakom. Den som verkligen var bättre förr är med stor sannolikhet jag själv.
Läs mer:
Läs fler kåserier av Helmerson, till exempel om hur vi aldrig läser den dödsannons som intresserar oss mest.
Alla DN:s kåserier finns samlade här.
