Ett tjugotal föräldrar sitter runt ett bord fullt av böcker. De är oroliga för att deras barn inte har kommit igång med språket. Nu har de kommit till Logopedkliniken på Danderyds sjukhus för att gå kursen ”It takes two to talk”.
Det är en delkurs i den evidensbaserade metoden Hanen som utvecklades på sjuttiotalet i Kanada och sedan exporterades till andra delar av världen.
Trycket på platserna är högt. 24 familjer har gått kursen under vårterminen. Samtidigt är det dubbelt så många som står på kö.
Marie Hellberg och Per Bolander är två av föräldrarna runt bordet. Deras son Loke pratade knappt alls på treårskontrollen. Det gjorde att en logoped rekommenderade dem att kontakta Logopedkliniken och söka en plats på kursen.
När de fick lära sig några grundläggande principer för hur de kunde stimulera Lokes språkutveckling gick det brant uppåt.
– Han fick fatt på leken och det blev en katalysator för språket, säger Marie och berättar att Loke i dag är fyra år.
Fakta.Språkstörning
● DLD står för Developmental Language Disorder, på svenska: utvecklingsrelaterad språkstörning.
● Det är en medfödd, utvecklingsneurologisk funktionsnedsättning.
● Den innebär att en person har stora svårigheter att förstå, lära sig och använda språk, trots normal hörsel och normal generell utveckling i övrigt.
Källa: Internmedicin
Hemma har de byggt en låtsaspizzeria där han lagar och serverar plastpizzor till familjen. Loke frågar vad de vill ha för pålägg. Någon svarar ananas, en annan säger skinka och en tredje kanske sallad – och vips får han öva sig att säga namnet på olika livsmedel.
Inget stimulerar barns språkutveckling som leken. Den kanadensiska språkmodellen går ut på att lära föräldrarna olika strategier som de ska använda i vardagssituationer, så ofta det bara går.
Om barnet till exempel tittar nyfiket på en boll som rullar så kan man säga ”bollen rullar” och sedan ge barnet lite tid för att komma in och styra fortsättningen av samtalet.
Barn som har en normal språkutveckling kanske lär sig ett ord bara genom att höra det en gång. Barn med språkstörning behöver fler tillfällen.
Ibland behöver meningar delas upp för att de ska höra varje ord för sig.
– Som förälder kan man också behöva använda gester och betona vissa ord särskilt, säger Zafira Karakezlidis som är logoped och en av kursledarna.
Om den förra lektionen handlade om lekens betydelse, så fokuserar dagens kurstillfälle på böcker.
En bok är inte bara läsning. Precis som lek och leksaker stimulerar den det som är viktigast för ett barn: att få igång ett samtal med turtagning.
– När man högläser ur en bok fångar man upp vad barnet tittar på, till exempel en mössa eller en skida, och pratar om det, säger Emma Roos, logoped och kursledare.
Språkutveckling handlar inte om att pressa barnet att lära sig en massa nya ord, utan om att fånga upp barnets intresse.
– Det gäller att se när barnet kanske lutar sig fram för att titta på något, och då passa på och prata om vad det är man ser, säger Emma och pekar på en lista med punkter som de skrivit upp på tavlan:
• Observera (vad barnet är intresserat av)
• Vänta (så det hinner kommunicera)
• Lyssna (på vad det försöker säga)
• Följ intresset (genom att kommentera kort, inte för mycket)
På så sätt kan föräldrarna delta i barnets lek i stället för att styra bort från den och dränka dem i en massa ord.
Per förklarar hur de kunde bombardera Loke med frågor när han lekte, för att de trodde att det skulle öka hans ordförråd.
Nu har de lärt sig att vänta ut honom, så att han själv börjar prata om det som intresserar honom.
– När han lekte med sin brandbil var vi alldeles för ivriga med alla frågor om vart bilen var på väg och vad den hade för färg, tills vi fattade att det var bättre att låta honom styra, säger Marie.
Då kunde han säga att bilen hade krockat med en annan bil. När de ställde följdfrågor så öppnade sig samtalet. Hans fantasi satte igång.
– Ju mindre barnen säger, desto mer brukar föräldrarna prata, och då blir det lätt för mycket, förklarar Zafira.
Trots att så mycket som åtta procent av alla barn har språkstörning, nästan två barn i varje klass, pratas det relativt litet om det.
Även barnen lär sig tidigt att hitta strategier för att dölja att de har svårt med språket, menar Marie.
Hon jobbar på förskola. Där ser hon hur föräldrar kan vifta bort att deras barn inte kommer igång med språket, med motiveringen att de är små och att det kommer att lösa sig självt.
Men språkstörning går inte alltid över – och ju tidigare den upptäcks, desto bättre är prognosen.
– Många väntar med att komma hit tills barnen är kanske fyra år. Men det bästa är om de börjar träna tidigare, säger Emma Roos.
Tips.Så stimulerar du ditt barns språkutveckling
• Prata med barnet med det som händer i vardagen, när det händer.
• Lägg bort telefonen, prata om skon och skosnöret när ni sätter på skorna.
• Prata om det som intresserar barnet, till exempel katt, hund, boll, rulla.
• Saker är bra att prata om, men det behövs också verb för att det ska hända saker, som att traktorn brummar, pappa springer, flickan kastar bollen.
• Högläs ur riktiga böcker. Det blir en annan inlevelse när föräldern läser högt och man kan bläddra fram och tillbaka och prata om det man ser.
● Men hellre ljudbok eller läsplatta än ingen bok alls.
Källa: Logopedkliniken vid Danderyds sjukhus